Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. MiljöCertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Landskapsarkitekten kan bli en ännu viktigare aktör när det gäller att kontrollera materialflöden i samband med olika projekt. Material utvinns, bearbetas, distribueras, används och förbrukas i en allt större omfattning och hastighet vilket har lett till störningar på såväl lokal som global nivå. I denna studie har landskapsarkitektens roll och verksamhet med avseende på hållbarhet undersökts utifrån återanvändning och återvinning av byggmaterial. Studien är ett försök att problematisera begreppen återanvändning och återvinning av byggmaterial när de aktualiseras inom landskapsarkitekturens verksamhetsfält. I examensarbetet presenteras åtta fallstudier vilka bygger på intervjuer som gjorts med praktiserande landskapsarkitekter och andra aktörer inom anläggningsbranschen. Studien har i första hand varit inriktad mot projekt där det funnits en uttalad intention att återanvända och återvinna byggmaterial.

Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter.Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet.I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen.

I denna uppsats undersöks om de Certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.

I dagens samhälle fortsätter inflyttningen till städer att växa och Stockholmsregionen fortsätter att förtätas. Detta medför att nya stadsdelar måste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden är en ny stadsdel som utvecklas i Solna som är en tätort i Nordvästra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för människan är viktigt för att uppnå en social hållbarhet. Det är även viktigt att ta hänsyn till omgivningens åsikter när nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnå en god stadsutveckling är en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability.This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas Certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om Certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av Certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad.

I det svenska samhället tillför diffusa och direkta föroreningskällor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehåller höga halter av växtnäringsämnen som bör återföras till jordbruksmark, men om detta ska ske får inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ är ett Certifieringssystem vars syfte är att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och därmed möjliggöra en återföring av det växtnäringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete på grund av att ackumulationshastigheten för dessa spårelement är hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) är ett verktyg som kan användas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade källor till utsläpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra beräkningar på spårelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla källan hushåll så att emissioner inom hushåll kartläggs för spårelementen och kadmium.

När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, Certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöCertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella Certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöCertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöCertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt Certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöCertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöCertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Tungmetaller i naturen är ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora användningsområden inom exempelvis jordbruket på grund av sitt höga fosforinnehåll som är en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna växa. Att erhålla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn är därför väldigt viktigt, då det är en ändlig resurs som kommer att ta slut om inte recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att använda fosforrikt slam är att det kan innehålla olika miljögifter, däribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna på åkrarna. Detta medför att människor får i sig dessa gifter via maten.Revaq är ett Certifieringssystem som är till för att certifiera det erhållna slammet för att visa att det är av god kvalité med avseende på renhet från olika gifter.