Sök:

Sökresultat:

126 Uppsatser om Cerebrovaskulär olycka - Sida 8 av 9

Skapandet av rekommendationer i en olycksutredning : Sju haveriutredares tankar om rekommendationers utformning

I samhÀllet finns mÄnga verksamheter dÀr avancerad teknik och mÀnniskor skapar komplexa system som förvÀntas fungera pÄ ett sÀkert sÀtt. Som en del av det arbete mot förbÀttrad sÀkerhet som stÀndigt pÄgÄr i dessa system kan olyckor som intrÀffat bli föremÄl för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomÀnerna med avsikten att klarlÀgga hÀndelseförlopp och orsak till en hÀndelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbÀttra sÀkerheten kan rekommendationer lÀmnas till respektive tillsyns- eller sÀkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lÀmpliga ÄtgÀrder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska intrÀffa i framtiden.Det Àr viktigt att en olycksutredning sker pÄ ett rationellt och systematiskt sÀtt sÄ att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gÀllande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.

Olyckor pÄ svenska oljedepÄer: En delstudie i MSB-projektet ESS dÀr olyckor samt förebyggande och skadebegrÀnsande ÄtgÀrder studeras

Effekter av SamhÀllets SÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett projekt som Àr finansierat av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete Àr en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegrÀnsande ÄtgÀrder pÄ svenska oljedepÄer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet Àr att utreda vilka olyckor som Àr mest frekventa samt vilka ÄtgÀrder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegrÀnsa dessa olyckor. MÄlet Àr att beskriva de tio ÄtgÀrder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgrÀnsats att enbart behandla oljedepÄer i Sverige som mellanlagrar flytande energibÀrare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.

Effektivare informationsutbyte vid kombinerade land- och sjötransporter av farligt gods

Vid transporter av farligt gods Àr informationen en avgörande faktor. Att rÀtt information vid rÀtt tidpunkt finns tillgÀnglig Àr vÀldigt viktigt vid hÀndelse av olycka. Informationen utgör Àven en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad Àr beroende av andra transportslag för att utföra den hÀr typen av transportuppdrag Àr sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav stÀlls pÄ ökad sÀkerhet vid sjötransporter Àr Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-nÀringen.

Förslag pÄ utrustning till första rÀddningsenhet inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbund för att hantera en kemikalieolycka

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.

Systematiskt Brandskyddsarbete pÄ AarhusKarlshamn: Hur Lagen om skydd mot olyckor pÄverkar en större svensk industri

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Hur pÄverkas en redares ansvarsförsÀkring av bristande överensstÀmmelse med sÀkerhetsföreskrifterna? - En studie av Finnbirchs förlisning

M/S Finnbirch förliste Är 2006. Fartyget var lastat med lastbilstrailers och pappersrullar. Lasten var otillrÀckligt sÀkrad vilket gjorde att lasten lossnade nÀr fartyget gick in i en svÄr storm. Fartyget fick slagsida och sjönk. Rapporten syftar till att ta reda pÄ hur den otillrÀckligt sÀkrade lasten, som berodde pÄ en bristande sÀkerhetsorganisation pÄverkade försÀkringsutbetalningen.

Delegering av arbetsmiljöuppgifter : En studie av gÀllande rÀtt och delegeringsrutiner pÄ Volvo Personvagnar AB

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingÄr sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett sÄ stort företag som Volvo PV Àr det sjÀlvklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och dÀrför krÀvs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och ÄtgÀrda eventuella brister, om sÄdana skulle uppkomma. NÀr uppgifter fördelas ner i organisationen krÀvs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna sÀkerstÀlla att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem ÄtgÀrdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gÀllande rÀtt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rÀttsligt giltig delegering. Studien av gÀllande rÀtt lÄg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebÀr att den sommottagit uppgiften Àven Àr den som har straffansvaret vid en olycka.

FastighetsÀgarens ansvar för hyresgÀsters sÀkerhet mot olyckor : AllmÀnna utrymmen kopplade till hyresrÀtter

Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.

BrandsÀkerhet pÄ tunnelborrmaskiner: en mÀnniska, teknik och organisations studie av brandsÀkerhet vid HallandsÄsen

Drömmen om en tunnel genom HallandsÄsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna jÀrnvÀgstunnel Àr att göra vÀstkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare Àn vÀgen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande jÀrnvÀgen utgör kan tÄgkapaciteten samt tÄghastigheten öka förbi HallandsÄsen. Detta Àr en riktning med miljön dÄ tÄgen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt HallandsÄs anvÀnds en tunnelborrmaskin (TBM) som Àr gjord för att bÄde kunna borr i hÄrt och mjukt bergmaterial.

Utrymning frÄn tunnlar i höga trappschakt: En intervjustudie

I denna intervjustudie har utrymning uppÄt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppÄt analyserats samt klarlÀgga rÀddningstjÀnstens syn pÄ problematiken med utrymning uppÄt och insats nedÄt.UndermarksanlÀggningar sÄ som vÀgtunnlar, tÄgtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhÀlle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppÄt i trappschakt. Det finns dock en brist pÄ forskning och utförda studier kring utrymning uppÄt och den utmattningsproblematik som kan uppstÄ. Ett problem för rÀddningstjÀnsten dÄ de gÄr ner i dessa trappschakt Àr att de riskerar att möta de utrymmande och hÀlsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvÄrar rÀddningstjÀnstens insatsförmÄga och möjlighet att bistÄ utrymningen.

Dagvatten pÄ VÀsterslÀtt industriomrÄde

Detta examensarbete Àr ett led i de anstrÀngningar som görs för att underlÀtta fiskvandringen i TvÀrÄn. Tillsammans med restaurering av Äns förlopp ska vattenkvaliteten förbÀttras. VÀsterslÀtt industriomrÄde Àr UmeÄs största och Àldsta industriomrÄde. IndustriomrÄdet som Àr belÀget vÀster om staden har TvÀrÄn som recipient för hela omrÄdets dagvatten. Idag finns ingen rening av vattnet men tidigare undersökningar har visat att dagvatten frÄn VÀsterslÀtts industriomrÄde innehÄller förhöjda halter av föroreningar.

Riskbedömningar av kemikalier hos Pipelife Sverige AB Ett arbete i iChemistry

Pipelife Sverige AB, som Ă€r en del av Pipelife International, har tvĂ„ fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mĂ€ngd olikaanvĂ€ndningsomrĂ„den. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister frĂ„n företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethĂ€r arbetet Ă€r att uppdatera varje kemikalie som företaget anvĂ€nder sig av med informationoch dĂ€refter göra riskbedömningar pĂ„ dessa.

UtvÀrdering av riskerna förenade med Preemraffs LPG- ledningar: riskanalys och granskning av hanteringsalternativ för befintliga pipelines ovan mark

Preemraff Göteborg, som ligger pÄ Hisingen i Göteborg, framstÀller drivmedelsprodukter till den svenska och internationella marknaden. Till produktkatalogen tillhör LPG, liquefied petroleum gas, som bestÄr av butan- och/eller propangas. Butan och propan Àr brÀnnbara gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Följaktligen finns det risker förenade med produktion, hantering och transport av LPG. Gasen som tillverkas leds pÄ raffinaderiet till Skarvikshamnen i 6 km lÄnga pipelines ovan mark.

Norra Älvsborgs rĂ€ddningstjĂ€nstförbund: En kartlĂ€ggning av riskobjekt med avseende pĂ„ förbundets resurser samt samhĂ€lleliga aspekter

Norra Älvsborgs rĂ€ddningstjĂ€nstförbund, NÄRF, Ă€r ett samarbete sedan 1997. Kommunerna som medverkar i detta Ă€r FĂ€rgelanda, Mellerud, TrollhĂ€ttan och VĂ€nersborg, Förbundet har tvĂ„ heltidsstationer och sju deltidsstationer. NÄRF stĂ„r för kommunal rĂ€ddningstjĂ€nst samt förebyggande Ă„tgĂ€rder inom kommungrĂ€nserna. Detta examensarbete syftar till att kartlĂ€gga och analysera risker inom NÄRF:s omrĂ„de med avseende pĂ„ framförallt rĂ€ddningstjĂ€nstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning.

Ansvar för miljöfarliga fartygsvrak

I svenska vatten Äterfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra Ären har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sÀnkts under nÄgot av vÀrldskrigen, och som förutom olja kan ha sÄvÀl ammunition, stridsgas som andra farliga Àmnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utstrÀckning varit föremÄl för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltÀckande rÀttsutredning ta reda pÄ vem som skall anses bÀra ansvaret för att olja eller andra substanser inte lÀcker ut frÄn fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bÀra kostnaden för nödvÀndiga saneringsÄtgÀrder dÄ en sÄdan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom sÄvÀl miljö- som sjörÀtt, men Àven regler frÄn flera andra rÀttsomrÄden tas upp till diskussion.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->