I Sverige lever nästan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvårdnaden kan vara problematisk på många sätt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmågor och svårigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande från vårdarna kan förvärra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rädsla och aggressivitet.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar.

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.  När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.

Problem:På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.Syfte:Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.Metod:Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes.

Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri.Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur Barns Behov i Centrum (BBIC) som system för handläggning och dokumentation fungerar i socialtjänstens utredning, planering och uppföljning av barn i familjehem. I uppsatsen undersöks hur tillämpningen av systemet i en socialtjänstorganisation förhåller sig till systemets intentioner på nationell nivå och till det i organisationen tänkta sättet. Ett antal centrala implementeringskomponenter har undersökts liksom vilka problem som kan betraktas vara inbyggda i BBIC-systemets konstruktion. Dessutom har dokumentationens rationaler, såsom de förstås av studiens respondenter, undersökts och relaterats till BBIC-systemets intentioner.Uppsatsen är en fallstudie av en socialtjänstorganisation och dess användning av BBIC. Det empiriska material som utgör grund för analysen består dels av dokument och litteratur kring BBIC liksom av lokala riktlinjer, dels av intervjuer och fokusgruppsintervjuer med socialarbetare, politiker och chefer.

This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square. By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, Daniaparken, Raoul Wallenbergs torg and Norr Mälarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.

Syftet med studien är att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmärka yrkesroll och yrkesidentitet på en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar på dessa frågor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt är Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vården på häkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil där ämnet introduceras på ett sätt som öppnar för deltagarna att ge uttryck åt personliga åsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjälp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgått från formas yrkesroll i växelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förväntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förväntningar.

SammanfattningI stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring?I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.