Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 22 av 81

Riskreducering i fokus : En fallstudie av UPS expansion till Turkiet

I denna uppsats undersöks viktiga framgĂ„ngsfaktorer vid internationell expansion pĂ„ tillvĂ€xtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jĂ€mförs med utgĂ„ngspunkt i ett teoretiskt ramverk dĂ€r Uppsala-modellen stĂ„r i centrum, kompletterad med grundlĂ€ggande teoretiska förutsĂ€ttningar avseende egna etableringar respektive företagsförvĂ€rv samt avseende tillvĂ€xtmarknader. Studien inriktar sig pĂ„ huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget bestĂ„r av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgĂ„ngsfaktorer som analysen resulterar i Ă€r:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för bĂ„da företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att vĂ€xa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att Ă€ga bĂ„de försĂ€ljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter Ă€r generellt sett viktiga inom ett land.VarumĂ€rket och att synas Ă€r viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap frĂ„n det relevanta nĂ€tverket Ă€r nödvĂ€ndigt..

Hur kan mitt ursprung anvÀndas i min design? : En beskrivning av designprocessen

Rapporten beskriver ett examensarbete pÄ 10 poÀng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande pÄ Carl Malmsten Centrum för TrÀteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten bestÄr i huvudsak av tvÄ olika moment. Det första som beskriver skÄnska allmogemöbler och -textilier ur ett historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram tvÄ produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund Àr ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, dÀr jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter pÄ möbelmÀssan 2005. Gungstolen fick mycket uppmÀrksamhet bÄde i svensk och internationell press och dÀrmed vÀcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung.

Organisationsaspekter pÄ Hans Persson Bil

VÄr hypotes Àr det finns ett sÀrskilt sÀtt att arbeta pÄ eller att det finns en andainom koncernen och bland medarbetare. NÀr nu ett utomstÄende företag som dessutom varit bitter konkurrent under mÄnga Är tar över syret tror vi det finns en risk att en sÄdan anda kan kvÀvas eller att sÀttet att arbeta förÀndras. Syftet med vÄr studie Àr att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturenser ut inom Hans Persson bil i VÀsterÄs, med ett fokus pÄ beslutsfattande. Vi vill ocksÄ undersöka om anstÀllda vÀrdesÀtter och kÀnner en tillhörighet tillvarumÀrket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anstÀllda pÄ olika positioner i Hans Persson bil.

Blommor, bilar och superhjÀltar : Om skapandet av genus i barnfilm

Vi vet att barn ser mycket pĂ„ tv och har dĂ€rför valt att se pĂ„ fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgĂ„r ifrĂ„n Judith Butler och att genus Ă€r nĂ„got som hela tiden skapas och vĂ„rt syfte Ă€r att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhĂ„ller dessa. Även om undantag förekommer sĂ„ Ă€r filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten Ă€r i centrum och den blir i stort sett inte ifrĂ„gasatt.

Coaching för lÄngtidsarbetslösa pÄ Arbets -och - Integrationscenter (AIC)

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebÀr för personalen pÄ Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var pÄ vilket sÀtt menar intervjupersonerna att metoden kan hjÀlpa lÄngtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden anvÀndes och det empiriska materialet inhÀmtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: tvÄ deltagare, tvÄ coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjÀlpa individerna till förÀndring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill sÀga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad sjÀlvkÀnnedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebÀra att man fÄr bÀttre insikt i realiteter och skapar pÄ sÄ sÀtt ett bÀttre beslutsunderlag utifrÄn nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan anvÀndas i samband med arbetslöshet.

Revisorn i centrum : En studie om klassificering av övervÀrden vid rörelseförvÀrv

En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.

En vÀrld av ?i? och ?u? : -En studie av u-lÀnder i geografiböcker för gymnasiet

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

KoMuUp : Konstmuseum Uppsala

Konstmuseum UppsalaUppsala stad Àr Sveriges fjÀrde största och befinner sig som mÄnga andra stÀder under utveckling. Staden förtÀtas och det blir pÄtagligt nÀr de centralt belÀgna gamla industriomrÄdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden Àr ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktÀristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet Àr belÀgna pÄ en Äsrygg.

Staden som arena : arbetsmetod för omrÄdesdesign till gatufestivaler

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

PÄ en litterÀr resa : frÄn planering till genomförande

Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

Öbor i öp-processen

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande. Dessutom har jag tittat pĂ„ hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Samverkan, ungdomsproblematik och delaktighet PÄ vilket sÀtt och till vilket pris?

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Blandstaden och störande verksamheter: Utveckling av blandstadskonceptet

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

"Med barnet i centrum" SOS- Kinderdorfs familjecenter- En Starkare Familj : - Ur personalens synvinke.

Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

Att hitta nyckeln : Fyra bildpedagogers uppfattningar om kreativt skapande som hÀlsofrÀmjande

Det lÀttlÀsta sprÄket undersöks inom tre olika texttyper pÄ Centrum för lÀttlÀst. Texttyperna Àr tidningen 8 SIDOR, böcker frÄn LL-förlaget samt samhÀllsinformation (broschyrer) frÄn LÀttlÀst-tjÀnsten. Syftet Àr att ta reda pÄ hur texttypen pÄverkar den lÀttlÀsta texten. Texterna undersöks nÀr det gÀller ordnivÄ, meningsnivÄ och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lÀttlÀst koncept. Men det finns ocksÄ stora skillnader, bÄde mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->