Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 23 av 81

"The big 5" - en möjlig vÀg mot uppdraget om likvÀrdig bedömning?

?The big 5? ? en möjlig vÀg mot uppdraget om likvÀrdig bedömning Àr en empirisk studie som utgÄr frÄn en forskningsbaserad grund dÀr likvÀrdighet ur ett bedömningsperspektiv stÄr i centrum. Studien fokuseras pÄ ?The big 5? och de fem förmÄgor som konceptet innefattar. Empirin Àr insamlad genom enkÀter till lÀrare verksamma i tvÄ medelstora kommuner pÄ lÄg- och mellanstadiet.

Arbetsmöbel för ungdomar : Beskrivning av designprocessen i ett samarbete med IKEA

Rapporten beskriver ett designprojekt, utfört som en del av examensarbetet pÄ 15 HP, jag utfört som avgÄngsstudent pÄ möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten Centrum för TrÀteknik & Design.FrÄn Ronnie Runesson, produktutvecklare pÄ IKEA of Sweden, fick jag ett uppdrag, ett reellt projekt att arbeta med. Projektet handlade om att ta fram ett koncept pÄ en ny typ av arbetsmöbel för ungdomar i Äldersgruppen 12 ? 18 Är.MÄlet med projektet var att, förutom att leverera ett fungerande koncept till IKEA, sÀtta min designmetodik pÄ prov med hjÀlp av ett konkret designprojekt samt att vid projektets slut analysera den.Rapporten har en beskrivande karaktÀr dÀr jag berÀttar om de olika etapper arbetet utförts efter: Etapp 1- Koncept- och instuderingsetapp, Etapp 2- Vidareutvecklingsetapp, Etapp 3- Konkretisering av produkt. Beskrivningen förljer en kronologisk ordning för att underlÀtta lÀsarens förstÄelse för designprocessens gÄng.Rapporten illustreras av ett fyrtiotal bildfigurer som visar delar ur mitt skiss- och gestaltningsarbete.Rapporten avslutas med en analys av projektet samt den designmetodik jag anvÀnt mig av..

Hur kan man skriva lÄtar?: Ett examensarbete om den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

SöderĂ„slĂ€nken : ett bidrag till visionen om SöderĂ„sstaden Åstorp

Detta examensarbete handlar om hur Åstorp, en mindre ort i nordvĂ€stra SkĂ„ne kan utveckla sin identitet och attraktivitet som SöderĂ„sstaden. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka, försöka förstĂ„ och med fokus pĂ„ gestaltning ge förslag pĂ„ utveckling av en mindre centralorts problematik med identitet och fortsatt utveckling i en konkurrensutsatt region. Åstorp Ă€r ett relativt ungt samhĂ€lle som byggdes upp i samband med jĂ€rnvĂ€gens etablering 1875. Åstorp Ă€r en liten inlandskommun med knappt 15 000 invĂ„nare belĂ€ggen mitt i det expansiva, nordvĂ€stra hörnet av SkĂ„ne. Kommunens centralort ligger alldeles intill SöderĂ„sens nordvĂ€stra spets och har ett unikt lĂ€ge tack vare jĂ€rnvĂ€gsstationen med PĂ„gatĂ„g och den intilliggande naturen. Dock Ă€r kopplingen till SöderĂ„sen otydlig och kommunen har en ambition att stĂ€rka denna. Kommunens vision för 2020 Ă€r: Åstorp ? SöderĂ„sstaden dĂ€r mĂ€nniskor och företag möts och vĂ€xer.

TrÀdgÄrdsgatan - Integrerad stadsutveckling

Centrala SkellefteÄ har en rutnÀtskaraktÀr och i stadens periferi Äterfinns en trÀdstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, TrÀdgÄrdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriÀr. För att kunna minska denna barriÀr mÄste vi vara medvetna om att TrÀdgÄrdsgatan Àr ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, dÀr redovisas hur TrÀdgÄrdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara pÄ TrÀdgÄrdsgatan som ett stadsrum, utan Àven som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Kommunalki & Cottages : En beskrivning och hedonisk analys

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i tvÄ delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och Àgande ? inklusive det rÀtt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lÀgenheter dÀr individer Àger enstaka rum och delar pÄ kök och badrum. DÀrefter redogörs de frÀmsta faktorer bakom utvecklingen pÄ den under de tio Ären fram till 2006. Bland dessa Àr det stora missnöjet med befintliga bostÀder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen pÄ hypotekslÄnemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrÄn en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostÀder till salu i stadens största bostadsguide dÀr pris Àr den beroende variabeln och bostÀdernas egenskaper som yta, stadsdel, avstÄnd till centrum och arkitekturstil Àr de oberoende variablerna.

Viskningar och rop pÄ hjÀlp! : En kvantitativ studie över profileringen av Scandic Plazas hotellrestaurang

Scandic Hotels AB driver tvÄ hotell i UmeÄ, Scandic UmeÄ Syd samt Scandic Plaza UmeÄ. Det förstnÀmnda Àr belÀget pÄ Teg ca 15 minuters promenad frÄn centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefÀr tre Är sedan hette restaurangen pÄ Scandic Plaza UmeÄ Viskningar & Rop, nÄgot som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. DÀrefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande Ären har Scandic Plaza UmeÄs hotellrestaurang sett en nedÄtgÄende trend pÄ deras försÀljning.

BangÄrdomrÄdet : Sundsvalls nya stadsdel

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.

Migranters syn pÄ massturism : En fallstudie av Barcelonas stadskÀrna

ForskningsfrÄgor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskÀrna och vilken plats i samhÀllet anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhÄllningssÀtt till massturism i Barcelonas stadskÀrna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt pÄverkan pÄ migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kÀmpar för att finna sin plats i staden, men ser sig sjÀlva som Barcelonabor snarare Àn lokalbor.

TvÄ pi'er

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlÀrningen och förstÄelsen visar forskningen pÄ skillnader i det övergripande begreppet förstÄelse. Att det Àr viktigt för lÀrare att de har insikt i vad som Àr syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det gÄr att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebÀr det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlÀrningen som en vÀg till elevers minne och sprÄk. Med förstÄelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förstÄelsen.

Stress och KASAM : en studie i hur patienter med olika diagnoser inom stressrelaterad ohÀlsa ser pÄ sin kÀnsla av sammanhang

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohÀlsa ser pÄ sin kÀnsla av sammanhang totalt och uppdelat pÄ komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta anvÀndes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohÀlsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det Àr 155 patienter som har svarat pÄ frÄgor rörande deras kÀnsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frÄgeformulÀr. Vidare har patienternas basvariabler som kön, Älder, civilstÄnd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren pÄ KASAM-formulÀret. Det framkom att patienterna har en lÀgre kÀnsla av sammanhang (KASAM) Àn studier som gjorts pÄ friska mÀnniskor.

Barns behov i centrum : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av utredningsinstrumentet BBIC.

De flesta kommuner inom svensk socialtjÀnst anvÀnder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavÄrdsutredningar. Studien kartlÀgger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid anvÀndandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns nÄgot som mÄste förbÀttras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats dÀr fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.

Malmös innersta ringvÀg : en vision för Centrumkanalernas framtida utveckling

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Utredning av tÀckningsgrad vid alternativ placering av brandstationer i LuleÄ kommun: En GIS-analys av responstid

I dagslÀget har rÀddningstjÀnsten i LuleÄ kommun brandstationer i LuleÄ centrum, Gammelstad och RÄneÄ som ska kunna undsÀtta cirka 75 000 invÄnare pÄ 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i LuleÄ centrum. Samtidigt stÄr verksamheten inför nya utmaningar dÄ kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision LuleÄ 2050, för befolkningstillvÀxt och utveckling. DÀrför har rÀddningstjÀnsten i LuleÄ, pÄ uppdrag av rÀddningsnÀmnden, pÄbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida brandstationsplacering i LuleÄ kommun. I denna studie belyses frÄgan med avseende pÄ responstid och tÀckningsgrad.

FörutsÀttningar för adrasprÄksutbilning i nÄgra grundsÀrskolors högstadium : - en kvalitativ studie

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsÀttningar elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att tillgodogöra sig det svenska sprÄket pÄ grundsÀrskolans högstadium.Det Àr en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslÀrare pÄ grundsÀrskolans högstdium, lÀrare i svenska som andrasprÄk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lÀrare i en förberedelseklass, modersmÄlslÀrare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt.Resultatet visar att inga elever pÄ grundsÀrskolans högstadium som var med i denna studie lÀste Àmnet svenska som andrasprÄk. Undersökningen visade att i de bÄda kommunerna erbjöds elever pÄ grundsÀrskolans högstadium att lÀsa sitt modersmÄl om det fanns lÀrare att tillgÄ i modersmÄlet. DÀremot lÀste inte alla elever modersmÄl. Studiehandledning pÄ elevens modersmÄl hade eleverna i en kommun möjlighet att fÄ medan man i den andra kommunen inte hade tillgÄng till studiehandledning..

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->