Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning.

Arbetets syfte är att ta reda på hur några idrottslärare genomför dansundervisning samt hur någraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrån Lgr 11. Jag vill också finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lärare, gruppintervjuer med elever, samt enkäter för både lärare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder på att det inte skett någon större förändring hur dansundervisningen bedrivs ijämförelse med tidigare studier. Nästan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjärdedel där eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som träningsform.

I Sverige lever ungefär 15 000 barn med autismspektrumtillstånd och diagnosen är vanligare än cancer, diabetes och Downs syndrom. Tillståndet är livslångt och det finns inget botemedel. När ett barn får en diagnos inom autismspektrumtillstånd påverkas hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar, där en analys av åtta artiklar sedan kom att mynna ut i vårt resultat.

Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland ochSverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hurmobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid detprivata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kringverksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studeratkällmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll.Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som enförklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig avRon Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt migav en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivilligaktivet från Nancy Burns m.fl.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Under de senast fem åren har det inom den svenska polisen genomförts flera större organisations- och arbetsmetodreformer. 2005 började Rikspolisstyrelsen arbeta med en av dessa, Polisens underrättelsemodell, PUM. Inom ramen för denna arbetsmetod ska Verktyg för planlagd operativ polisverksamhet, VPOP, användas. Denna rapport undersöker hur väl arbetet med VPOP fungerar och attityden till att arbeta med detta på ordningsavdelningen hos polisen i Umeå. Resultatet baserar sig på studier av centralt producerade dokument angående PUM och VPOP, och på intervjuer med olika befattningshavare på ordningsavdelningen i Umeå.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien..

Syftet med studien har varit att ta reda på vad som hänt efter framgångsåret 2005 när Sävsjö kommun blev vald till årets företagsvänligaste kommun av Veckans Affärer. Min utgångspunkt har varit en rapport jag skrev våren 2008, där syftet var att titta på orsakerna till kommunens framgång samt hur detta hade påverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frågeställningarna i detta arbete där kvalitativa intervjuer genomförts med företrädaren för Sävsjö Näringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person på Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med två företagare. Resultatet i studien pekar på att samtliga frågeställningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom Sävsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. Två av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nämligen samverkan som lett fram till målmedvetet arbete.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

Studien undersöker energisystem i förindustriella Malmö (1700-1845) samt Edo (förindustriella Tokyo 1603-1867). Syftet är att undersöka faktorer som gjorde att två förindustriella städer under en längre tid fungerade utan att stora mängder resurser och energi tillfördes utifrån, förstå vad som förändrade detta samt analysera vad dagens stadsplanerare kan lära av dessa exempel. Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ studie. Studien bortser således ifrån kvantifiering av energidata. Systemperspektiv är en viktig aspekt av studien. Textgenomgång och analys har varit vår huvudmetod för datainsamling.