Sök:

Sökresultat:

1361 Uppsatser om Centralt Innehćll - Sida 25 av 91

BiobrÀnsle frÄn jordbruket : En implementeringsstudie av ett regionalt miljömÄl

Minskad klimatpĂ„verkan genom mindre anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen Ă€r centralt i miljöpolitiken. För JĂ€mtlands lĂ€n finns ett regionalt miljömĂ„l om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmĂ„let att biobrĂ€nsleproduktionen inom jordbruket ska öka frĂ„n 0 TWh Ă„r 2005 till minst 0,2 TWh Ă„r 2015. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmĂ„let. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har dĂ€refter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, dĂ€r implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

AnstÀlldas motivation till rörlighet pÄ ett industriföretag : en fallstudie pÄ Sandvik SMC

Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.

Komponentavskrivning

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

TillÀmpningen av VPOP för ordningspoliser : NÄgra aspekter pÄ VPOP i teori och praktik

Under de senast fem Ären har det inom den svenska polisen genomförts flera större organisations- och arbetsmetodreformer. 2005 började Rikspolisstyrelsen arbeta med en av dessa, Polisens underrÀttelsemodell, PUM. Inom ramen för denna arbetsmetod ska Verktyg för planlagd operativ polisverksamhet, VPOP, anvÀndas. Denna rapport undersöker hur vÀl arbetet med VPOP fungerar och attityden till att arbeta med detta pÄ ordningsavdelningen hos polisen i UmeÄ. Resultatet baserar sig pÄ studier av centralt producerade dokument angÄende PUM och VPOP, och pÄ intervjuer med olika befattningshavare pÄ ordningsavdelningen i UmeÄ.

NÄgra lÀrares tankar kring IUP och elevers delaktighet : BegrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Det kommunala kvinnofridsarbetet

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Den ojÀmna jÀmstÀlldheten

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Tro, kön och kÀrlek : en undersökning av fyra prÀsters uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par

Denna uppsats Àr en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prÀsters uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka stÄndpunkter har informanterna i frÄgorna om vigsel och Àktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frÄgorna om vigsel och Àktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frÄgorna om vigsel och Àktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 betrÀffande vigsel och Àktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm Àr centralt för de tvÄ informanter som Àr emot beslutet. De tycker ocksÄ att kyrkan behandlat frÄgan illa.

Kan entreprenörskap samexistera med central styrning? : En fallstudie som söker det lokala entreprenörskapets karaktÀrsdrag inom MQ

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behÄlla entreprenörskapet efter denstrukturförÀndring som skedde 2006, nÀr företaget blev uppköpta av CapMan.StrukturförÀndringen innebar att MQ gick frÄn en franchiseliknande kedja med ett lokaltÀgarskap till att bli en helintegrerad kedja med mÄnga centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behÄlla entreprenörs- och affÀrsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling mÄste bedrivas och beslut mÄste tas lokalt och nÀra kunden.Denna fallstudie undersöker om det Àr möjligt att kombinera dessa tvÄ arbetssÀtt, samtvilka karaktÀrsdrag av entreprenörskap som gÄr att Äterfinna inom MQ efterstrukturförÀndringen. I samband med entreprenörskap anvÀnds begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benÀmning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att tvÄ av tre karaktÀrsdrag gÄr att identifiera i viss utstrÀckninginom MQ men att dessa inte Àr tillrÀckliga för att kunna föda entreprenörskap..

Att iscensÀtta lÀrande i estetiska Àmnen. Ett exempel frÄn bildomrÄdet

SyfteDet övergripande syftet med studien Àr att identifiera det specifika lÀrande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lÀrprocesser i bildÀmnet, sett ur en bildlÀrarstudents perspektiv, baserat pÄ tvÄ bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod pÄ en gymnasieskola. Ett understÀllt syfte Àr att urskilja lÀrarstudentens uppfattning om lÀrande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lÀrarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. VÀgledande frÄgor för studien Àr:? Vilken typ av lÀrande och kunskap bidrar de estetiska Àmnena med?? Hur kan vi anvÀnda det specifika lÀrande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frÄgestÀllning varit vÀgledande:? Vilka uppfattningar om lÀrande framtrÀder i gymnasieelevens och lÀrarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag anvÀnt en etnografisk metod, som nÀrmar sig en sÄ kallad sjÀlvetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som hÀnder i forskarens nÀrmiljö.

Coaching och NLP : VÀgledare pÄ resa i coachingdjungeln

Coaching har blivit en trend i vÄrt samhÀlle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen bestÄr av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier dÀr syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det anvÀnds. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 lÀn och bestÄr av kommunala, privata och statligt anstÀllda jobbcoacher som arbetar med individer som stÄr utanför arbetsmarknaden.

Fel och felkÀllor vid bÀckenmÀtning

Syftet med detta arbete var att utreda felkÀllor som förekommer vid anvÀndning av olika tekniker/modaliteter vid bÀckenmÀtning. DÄ det finns risker med röntgenstrÄlning önskar man reducera strÄldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill anvÀnda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jÀmförs Àr i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstÀrkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man anvÀnder sig av idag Àr direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mÀtsticka i bildfÀltet.

Vegan eller icke-vegetarian, vem st?r starkast i andra halvlek? En systematisk ?versiktsartikel av prospektiva kohortstudier som studerar sambandet mellan vegankost och risk f?r fraktur hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

HÄller din lÀrobok i matematik mÄttet? : En modell för granskning av hur lÀroböcker i matematik förhÄller sig till rÄdande styrdokuments centrala innehÄll

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Kl?m, k?nn och f?rst? ? Upplevelsebaserat l?rande om frukt och gr?nsaker

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->