Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekonomistyrningen är utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger på en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjälp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi använder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. Vår slutsats är att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln är högst traditionell. Dagligvarumarknaden präglas av få aktörer som är stora kedjeföretag.

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillämpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan då flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anställdes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkårerna och flygskolan. För att skydda tillgångarna mot fientliga anfall spreds förbandentill många avlägsna flygbaser långt från territorialgränsen. Som mest hade flygvapnet mer än200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet år 2000försvann konceptet Bas 90.

SyfteSyftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. BakgrundOrganisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem.Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet.MetodUndersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

Följande rapport behandlar konstruktionen av ett system som kontinuerligt ska analysera kvaliteten på vatten. Systemet är uppdelat i mätenheter som utför själva mätningen och en centraliserad server som man kan koppla upp sig mot för att övervaka/justera sina mätenheter.Uppdragsgivaren till projektet var forskare från IFM på Linköpings universitet. De hade sedan tidigare ett fungerande system för att analysera vatten kontinuerligt. Vår uppgift var att ersätta deras system med ett nytt, som var baserat på mindre och billigare hårdvara. Vi har visat att systemet går att implementera på den önskade hårdvaran.Rapporten skildrar även hur projektgruppen tog designbeslut under utvecklingsfasen.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klädkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klädbranschen blivit mer centraliserad. På grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mål att förhålla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnå målet.Syfte: Syftet är att genom intervjuer ge en förståelse för hur butikschefers motivation påverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete.Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och är i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer på djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av teoriramen i studien.

I dagens samhälle blir det allt mer vanligt att företagen outsourcar delar av sin verksamhet för att kunna bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Ekonomifunktionen är en av de delar som företagen väljer att outsourca. Genom att lägga ekonomifunktionen på en extern part med spetskompetens, kan företaget skapa kontroll över, samt få tillförlitlig information om verksamheten. Den delen inom ekonomifunktionen som företag främst outsourcar är leverantörsreskontran. Hanteringen av leverantörsfakturor är tidskrävande både för ett företags ekonomiavdelning samt för resten av organisationen med avseende på både kontering och attest av fakturor.

Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att jämföra två stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de väljer den formen av struktur, vilka konsekvenser får organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt Länsstyrelsen med hjälp av mina intervjufrågor. Lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna få fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmännyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: Används "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Centraliserad lagring av data är idag vanligt på företag och andra organisationer. För att användarna ska få åtkomst till informationen används kommunikationsprotokoll såsom Server Message Block (SMB). I detta arbete utvärderas de två versionerna av protokollet SMB1 och SMB2 i praktiska experiment. SMB1 har problem med nätverksfördröjning som resulterar i dålig prestanda, SMB2 utvecklades med detta i åtanke och ska därmed hantera nätverksfördröjning bättre. Utvärdering av protokollen sker praktiskt i ett antal olika experiment med olika intervall av nätverksfördröjning och därefter en analys.

Can the Danish "Aftalesystemet", a system with the intention to simplify the use of services within health care, be used in Sweden? This project has investigated the possibility by installing and testing the system and explored its functions to detect any eventual problems. Analyses were made of the system's graphical part and the underlying code to see in greater detail how the communication between units occurred, since no actual documentation of it existed. Discussions with the developers took place regarding how the current system works and how further development should continue. In order to test the system, a completely virtual environment was used.

Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anställda i Karlstadområdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning.

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

Syftet med vår uppsats var att undersöka och utveckla hur en liten aktör strategiskt ska kunna vara konkurrenskraftig och överleva gentemot de stora aktörerna i storhushållsbranschen. Vår studie var en fallstudie av den mindre aktören, Matgrossisten i Kalmar AB. Undersökningen baserades till största delen på primärdata i form av intervjuer. Vi valde att arbeta och belysa grossistfirman utifrån både ett internt respektive externt perspektiv, där RBV, relations och nätverksteori och teori om skalekonomi, varit de dominerande teorierna för vår analys. Vår slutsats pekar på, att konkurrera med de stora aktörerna i storhushållsbranschen är inte lätt, men att resurser i form av organisation, personal, kundrelation och samarbete har gjort att vårt fallföretag lyckats konkurrera och överleva.

Hårdvara kan bli gammal, program kan sluta utvecklas, filer som skapats från sådan hårdvara respektive mjukvara kan bli oanvändbara med tiden. Samt att hålla ordning på många individuella filer kan i längden bli jobbigt för användare. Med en databasorienterad lagrinsgslösning kan olika API:er användas för att göra data kompatibel med flera olika verktyg och program, samt att det kan användas för att skapa en centraliserad lösning för att enkelt hålla ordning på information. Bland databaser finns det två primära grupperingar: SQL och NoSQL. Detta arbete ämnar undersöka vilken typ som passar för att hantera motion capture data.