Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient.

Det här arbetet undersöker hur ett samarbete mellan en sångare och en kompositör kan se ut. Samarbetet utmynnade i ett nyskrivet verk för sång och mindre kammarensemble, Circles And Veils.Syftet är att undersöka vilka olika sångsätt man kan använda och på vilka sätt man kan kombinera dem för att sedan applicera dem i musiken. Det användes även olika, mer eller mindre etablerade, effekter i stycket. För att genomföra undersökningen har workshops ägt rum. Där har det experimenterats med rösten för att kartlägga möjligheter och användningsområden.I diskussionen avhandlas resultatet, nya röstresurser och möjliga misstag.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnärliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

I denna undersökning jämförs upphovsrättslagens syn på original och kopiering med den syn som allmänt råder i konstvärlden. Min frågeställning är: på vilket sätt har appropriering förändrat synen på originalitet och kopiering i konsten och hur samstämmer den med upphovsrättslagens syn? Appropriering är ett begrepp som i konstnärliga sammanhang använts sedan 1980-talet och betyder att man tar något och gör det till sitt eget. Den konstnär som är mest känd för sina approprieringar är Sherrie Levine som målade kopior av äldre kända konstnärers verk och fotograferade andra kända konstnärers fotografier och ställde ut dem som sina egna. Men även tidigare har konstnärer utnyttjat andras bilder och material för egna konstnärliga syften.

Vi möts av mängder med bilder av teknik och vetenskap i populärkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vår verklighet och bidrar också till att skapa våra uppfattningar om världen.Denna uppsats fokuserar på att studera just de populärvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder är en del av sin kontext. Genom att närmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrån frågor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhållandet mellan människa och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som återfinns i dessa två verk..

Syftet med denna uppsats är att undersöka de narratologiska drivkrafterna i de två postapokalyptiska verken The Stand av Stephen King och Girlfriend In a Coma av Douglas Coupland. Med frågor som: Vad är den narratologiska drivkraften? Med kulturkritisk infallsvinkel: vad för karaktärerna med sig in i den nya tiden? Genom närläsning kommer en undersökning ske, där de narratologiska drivkrafterna lyfts fram. Resultatet visar att författarna har använt sig av två olika tekniker. The Stand använder sig av motsatspar enligt A.J.

The aim of this thesis is to study and compare to what extent Hypertext Markup Language (HTML) and Text Encoding Initiative (TEI) support bibliographic description, metadata and mark-up of textual segments. The projects in the study comprise the Norwegian The Writings of Henrik Ibsen (Henrik Ibsens Skrifter) which applies the use of TEI, and Vitterhet society?s The collected works of CJL Almqvist (Vitterhetssamfundets CJL Almqvist Samlade Verk), which applies the use of HTML. The study showed that the Ibsen project provides its text with bibliographic description and metadata to a greater extent than the Almqvist project. The Almqvist project?s texts are provided with certain information about titles, authors and also information about source material and the electronic edition.