Syftet med denna uppsats var att undersöka hur man på bästa sätt kan bearbeta Rodrigos musik med Concierto de Aranjuez som utgångspunkt, för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för gitarr. De idiomatiska problemen uppstår i allmänhet när tonsättaren inte har tillräcklig kunskap om instrumentet som han skriver för. En analys av fyra gitarristers inspelning av verket, däribland min egen, ledde fram till slutsatser om hur typiska idiomatiseringar kunde utföras. Dessa gick även att applicera på Rodrigos musik i allmänhet eftersom problematiken i Concierto de Aranjuez inte är unik för endast detta verk. Uppsatsen skulle också ge en bild av gitarrens begränsningar och möjligheter till förmån för nutida tonsättare såväl som för gitarrister..

Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika..

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.

Det här är ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. Området vi har valt att arbeta med är Kungsträdgården som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet är utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt värde. Gestaltningsförslaget ingår i en internationell tävling för studenter som har hållbart tänkande i fokus.

AbstractFörfattare: Stephanie UnghÅr: 2008Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen ? En komparativ studie av Siddhartha ochAlkemisten.Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion ? A comparative studie of Siddhartha and TheAlchemist.Universitet: Växjö Universitet, SverigeSidor: 29Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa två verk. Religionstematiken innebär det religiösa idéinnehållet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. Frågeställningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig åt i fråga om religiös tematik? Jag kommer även att undersöka hur dessa romaner kan användas i ett didaktiskt sammanhang.Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gäller andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rättesnören att följa snarare än visdomsord.

De sexuella runinskrifterna på lösföremål i det medeltida Norden har ett fascinerande innehåll och ordval. Mig veterligt finns inget samlat verk sedan tidigare om dessa, vilket gör att jag med min uppsats kan bredda runologin i det avseendet. Här går jag igenom sexuella inskrifter, tolkningar och översättningar samt diskuterar skriftbruket i en tid då runskriften levde sida vid sida med latinskrift. Syftet har varit att vara så rakt på sak som möjligt i presentationen av runinskrifterna. Materialet innefattar ett 50-tal inskrifter, vilka finns samlade i ett inskriftsregister längst bak.

Syftet med detta arbete är att på djupet gå in i en sångcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter från Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning på 2000-talet? är en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgångspunkt växer fram: hur jag har lärt känna Garborgs och Griegs gemensamma karaktärer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra dem inför en publik 110 år efter att de skrevs. Det primära målet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..

Syftet med denna uppsats är att enligt nämnda frågeställning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktärer utifrån Nietzsches text. Detta innebär i en imperialistisk kontext, med utgångspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin västerländsk och icke-västerländsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, där det västerländska, i form av den londonska övermänniskan, gestaltas som högst och urinvånaren, det icke-västerländska, som lägst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterära texter av Jack London utifrån en nietzscheansk matris. Det är alltså inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat på dess urinvånare, även om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Touch-baserad teknik har sedan 2007 tagit allt större utrymme bland tekniska artifakter och många kända namn inom teknikbranschen har klivit fram och konstaterat i mer eller mindre dramatiska ord att det vi känner som "PC", persondator, är på väg att förändras i och med detta teknikskifte. Vissa organisationer, däribland kommuner och landsting, har börjat använda pekplattor som dokumentersättare för bl.a. mötesprotokoll. SAS (Scaninavian Airlines) använder tekniken i cockpit i liknande ändamål. Det förväntas inte dröja särskilt länge innan vinstdrivande organisationer lyfter gränssnittet till sina interna stödsystem.

Syftet med följande uppsats är att titta närmare på mytbildningen kring Frankrikes nationalhelgon Jeanne d?Arc och då i synnerhet utifrån hjältemyten. Jag har i mina studier av fenomenet Jeanne d?Arc stött på flera verk ägnade åt henne som hjälte, men ingen som använder sig av mytteorier i sin analys av henne och då i synnerhet inte av Jungs specifika symbolteori. Därav tror jag mig kunna göra ett på ett sätt unikt arbete inom området.