Sök:

Sökresultat:

3395 Uppsatser om Centrala innehćll - Sida 36 av 227

TillgÀnglighet i kulturmÀrkta hus

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsÀttningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar tvÄ olika intressen som stÄr mot varandra; bevarandevÀrdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och pÄ vilket sÀtt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus pÄ Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som Àr blÄmÀrkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och sjÀlvrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det Àr att inte kunna ta del av den visuella vÀrlden..

Utredning om förekomsten och inverkan av övertoner i UmeÄs centrala elnÀt

Elmiljö och elkvalitet Àr nÄgot som har fÄtt ökat fokus de senaste Ären, en av parametrarna som kontrolleras för att erhÄlla en tillfredstÀllande elkvalitet Àr övertoner. Den senaste tidens teknikutveckling har gjort att mer övertoner gÄr ut pÄ elnÀtet, samtidigt som utrustningen blir allt mer kÀnslig mot störningar. För att minimera utbredningen av övertoner har en ny standard tillkommit dÀr kraven för tillÄtna nivÄer har skÀrps.Projektet uppkom eftersom bostadsomrÄdet Forellen i centrala UmeÄ översteg grÀnsvÀrdet för övertoner tvÄ gÄnger under 2012. Under projektet har grÀnsvÀrdet dessutom överstigits fyra gÄnger i UmÄkers fördelningsstation.En litteraturstudie om elkvalitet och övertoner har genomförts. Information frÄn de mÀtarna med fast installation har analyserats och kompletterande mÀtningar har genomförts för att erhÄlla en överskÄdlig bild av övertonernas förekomst.

Stadens offentliga rum : Visioner och verklighet i centrala Uppsala

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

Kampen mot högerpopulismen : En argumentationsanalys av centrala argument i debatten om Sverigedemokraterna

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertÄg för det frÀmlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. RiksdagsspÀrren pÄ fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sÀtt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertÄg för partiet omfattas av andra faktorer Àn enbart nÀstan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgÄngar dök det upp frÄgor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhÄllandet som samhÀllet uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tÀmligen snabbt hur komplext och snÄrigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet.

Hattholmen : FrÄn oljehamn till central stadsdel i Karlskrona

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut.

Kritiska framgÄngsfaktorer för portallösningar

Organisationer har under den senaste tiden gjort stora anstrÀngningar för att integrera informationssystem med mÄlsÀttningen att uppnÄ en ökad effektivitet men utan större framgÄng. Vi vill identifiera rÄdande kritiska framgÄngsfaktorer och deras pÄverkan pÄ portallösningar. UtifrÄn syftet identifierade vi tvÄ centrala omrÄden för litteraturstudien, nÀrmare bestÀmt ?Enterprise Application Integration? (EAI) och kritiska framgÄngsfaktorer (CSF). Insamling av empirisk data gjordes i form av intervjuer pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt.

PÄ- och avklÀdningssituationer i förskolan : Pedagogers förhÄllningssÀtt, samspel och bemötande gentemot pojkar och flickor

I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska fÄ lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska vÀcka glÀdje och alla barn ska kÀnna att det Àr givande att lÀra sig nya saker. FörskollÀrarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att lÄta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lÀrande. PÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen Àr en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, sprÄk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jÀmföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid pÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen. För att uppnÄ syftet stÀllde vi oss följande frÄgor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmÀrksamhet mellan flickor respektive pojkar under pÄ- och avklÀdning? Hur pÄverkas pÄ- och avklÀdningssituationen av hur pedagogernas förhÄllningssÀtt, vad gÀller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola nÀr det kommer till pedagogernas förhÄllningssÀtt till pÄ- och avklÀdningssituationen? Studien utgick ifrÄn empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes pÄ en centralt belÀgen förskola samt en landbygdsförskola.

Film - kunskap eller nöje?

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Att utveckla anvÀndbara grÀnssnitt till komplexa webbaserade system

Arbetet har utförts hos företaget CGI som idag Àr ett av vÀrldens största IT-företag. Genom att sÀtta sig in i hur CGIs centrala system, bestÄendes av tre fristÄende webbplatser, fungerar har designförslag pÄ grÀnssnitt utvecklats för att skapa en tydligare visuell samhörighet dem emellan. Arbetet har ocksÄ resulterat i designförslag pÄ hur dessa webbplatser pÄ lÄng sikt skulle kunna integreras ur grÀnssnittssynpunkt för att, istÀllet för tre, utgöra en gemensam enhet. AnvÀndbarhet Àr ett Äterkommande begrepp och en röd trÄd genom hela arbetet. AnvÀndbarhet kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt men hÀr reds det ut vilka faktorerna somhar störst pÄverkan pÄ en webbplats anvÀndbarhet och nÄgra konkreta tips ges pÄ hur de bör utformas för att uppnÄ bÀst resultat..

En barnboks betydelse för frÀmjandet av jÀmstÀlldhet mellan könen en studie i samband med boksamtal i förskolan

Genus och jÀmstÀlldhet Àr centrala begrepp i vÄrt samhÀlle. Redan i förskolan kan barnen bli pÄverkade av genus. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) nÀmner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i nÄgra barns uppfattningar kring genus och jÀmstÀlldhet utifrÄn en barnbok vars syfte Àr att frÀmja jÀmstÀlldhet. Undersökningen har Àven utförts för att kunna uppmÀrksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jÀmstÀlldhet utifrÄn den valda barnboken.

NÀr vi behöver skyddas frÄn oss sjÀlva(?) : Paternalism, autonomi och rÀttigheter

I den hĂ€r uppsatsen diskuteras begreppet paternalism sĂ„ som det anvĂ€nds av Danny Scoccia och Joel Feinberg. SĂ€rskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hĂ„rd paternalism. Begreppen Ă€r viktiga dĂ„ de Ă€r centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats Ă€r huvudfokus pĂ„ de moraliska begrĂ€nsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstĂ„r oundvikligen paralleller till moraliska övervĂ€ganden av mer privat karaktĂ€r. Även om uppsatsen inte lĂ€gger fram nĂ„gra argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

FrÄn central periferi till utvidgad stadskÀrna - stadsförnyelse av VÀstra centrum i BorÄs

BefolkningstillvÀxten i stÀderna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriomrÄden, som till en början lÄg utanför stadsgrÀnsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa omrÄden har pÄ senare Är tappat i attraktivitet som industriomrÄde och söker nu nya anvÀndningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frÄgor som Àr förknippade till denna typ av omrÄden ? buller, barriÀrer och ÄteranvÀndning av industrimiljöer.

FrÄn FN till klassrummet: faktorer som inverkar pÄ utbildning
för hÄllbar utveckling

Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

Allt Àr inte alltid vad det ser ut att vara : om vikten att se helheten i ett skolsocialt arbete

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Löpande bedömning av elevens progression mot kursmÄlen

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->