Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping.Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en bakgrundsstudie, litteraturstudie, simuleringsstudie och åtgärdsförslag.Bakgrundsstudien visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats.Litteraturstudien ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien.I simuleringsstudien har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN.

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

Det konstrueras i stor utsträckning bristfälliga detaljlösningar på byggnader i dagsläget. Den bärande stommen i konstruktionen prioriteras ofta medan det inte ägnas lika mycket fokus åt att tillgodose de byggnadsfysiska aspekterna. Anledningen till de bristfälliga detaljerna är även att den som utför arbetet saknar rätt kunskap och tid. För att skapa en förbättring behövs ett hjälpmedel!Kunskap och erfarenhet om hur bra detaljer skapas finns redan i företag, svårigheten är dock att sprida kunskapen till de som är i behov av den.Målet med denna rapport är att skapa en metodik som blir startskottet för ett omfattande arbete kring framtagandet av ett detaljbibliotek, vars syfte är att sprida byggnadsfysiska kunskaper inom företaget och inspirera konstruktörer till att konstruera bra detaljlösningar. Biblioteket ska innehålla byggnadsfysiskt utredda detaljlösningar som analyserats enligt den utarbetade metodiken.

Syftet med undersökningen är att studera gymnasieelevers förståelse av det egna lärandet i matematik när läraren arbetar med formativ bedömning, vilket är ett sätt att arbeta för att främja elevens lärande. Metoden bygger på en tre-stegs-process som går ut på att först fastställa var eleven befinner sig i sitt lärande, sedan ta reda på vart eleven är på väg och slutligen reda ut vad som krävs för att eleven ska nå dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska få hjälp att säkerställa var de i dagsläget befinner sig krävs återkommande feedback från läraren. Bedömningsmatriser kan användas för att åskådliggöra för eleverna var de i dagsläget befinner sig, och där eleven också kan se vad som krävs för att han eller hon ska nå nästa betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola där fyra elever och deras lärare i matematik har intervjuats. För att få en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har två lektionsobservationer genomförts.

Rapporten innefattar tre delar;Del I - Enkätundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkät skickades ut till 100 hushåll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om så är fallet söks även när intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrågas. 45 % svarade på enkäten varav 60 % av dessa kunde tänka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var på 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha närhet till affärer, service, hälsocentral och apotek, samt närhet till natur, grönområde, promenadstigar och badhus.

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

En institutionell placerare har både en förvaltar- och en ägarroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhållande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har rösträtt för de förvaltade aktierna ? och därmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen också en ägarroll. Ägarrollen är betydligt mer otydlig än förvaltarrollen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad.Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt.

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap..

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.

Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en järnvägsstation be­ror på förhållandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

Syfte:Att klarlägga de grundläggande förutsättningarna för en ökad värdepapperisering i Sverige. Metod:Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med experter inom området. Där har vi skaffat oss grundläggande kunskaper och fångat deras åsikter om förutsättningarna för värdepapperisering i Sverige. Sekundär data är framtagen för att utveckla referensramar kring centrala begrepp. Slutsats:Resultatet av empirin och teorin visar att förutsättningarna finns i Sverige.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..