Hur skogsägare upplever kontakten med olika skogsföretag och vad de anser vara viktigt i kontakten med dessa kan oftast inte besvaras med ett enhetligt svar. Skogsföretaget Meraskog är ett relativt nyetablerat företag som nu har kommit till ett skede då en undersökning gällande vad deras kunder har för tankar och åsikter kan vara lämplig att genomföra. Detta för att skapa en vetskap om vad just deras kunder värdesätter och efterfrågar och med hjälp av detta kunna utveckla företaget. Syftet med undersökningen var dels att undersöka i vilken utsträckning markägare kände sig tillfredsställda gällande såväl bemötande som tjänster utförda av Meraskog, men även att undersöka vad de efterfrågade och värdesatte hos ett skogsföretag. Undersökningen baserades på intervjuer per telefon samt studier av tidigare undersökningar. Undersökningen ägde rum våren 2013 och totalt kom 45 stycken av Meraskogs kunder att delta. Intervjun hade inslag av både kvalitativ samt kvantitativ karaktär. Som helhet uttryckte Meraskogs kunder att de till stor del varit nöjda med Meraskog och deras prestationer.

Under åren 1985 till 2005 har Gävle kommun kontrollmätt ett antal byggnaders grunder inom centrala Gävle med finavvägning. Syftet med dessa mätningar var att kontrollera eventuella sättningar och övervaka hur dessa utvecklades. Nu, 2011, upprepas några av mätningarna i detta examensarbete och syftet är att jämföra dem med kommunens tidigare mätningar. Examensarbetet resulterar även i att rutiner och metoder för fortsatta mätningar dokumenterades, punktskisser för de avvägda dubbarna upprättades och deras position lades i ett eget GIS-lager.Vid insamlandet av ny mätdata användes instrumentet Leica Wild NA3000 med invarstänger. Områdena (Berggrenska gården, Södra strandgatan och Norra skolan), avvägdes i slingor runt objekten som återanslöts till samma punkt.

Företag förlitar sig ofta på datalager som aggregerar information från flera källor och över tiden. Dessa datalager är ofta centrala för beslutsfattande inom företagen, både kortsiktiga operativa beslut och långsiktiga strategiska. Eftersom information är en färskvara blir det allt viktigare att de dagliga laddningsrutinerna för datalagren fungerar. Denna rapport avser att analysera möjligheten att applicera principen model checking för en validering. Praktiskt avses att på ett automatiserat sätt använda Promela och Spin som verktyg för att validera att laddningsrutinerna för datalagret är korrekta..

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna. Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet. Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil.Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra.

ABSTRACT Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer såsom Beställar- utförarmodellen (BUM), främst för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. BUM är en av de principer som främst fått fotfäste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis Hälso- och sjukvården. När modellen infördes i Region Skåne var det viktigaste målet var att skilja på beställare och utförare för att uppnå en effektivare styrning av Hälso- och sjukvården. Beställarnas uppgift blev att formulera målen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål. En effektivare beställarstyrning uppnås enligt styrmodellen genom kontrakt, där avtal skrivs mellan parterna angående om produktion och kostnader och genom budgetering.

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år 1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat kräva mer självständighet från centralmakten.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under år 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förändring kring villkoren för att få statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En så kallad teknikneutralitet skall införas som innebär att filmproduktioner inte längre på förhand behöver ha säkrat en biografdistribution för att få statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebära en förändring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nuläget består av tämligen fast ordning på visningsfönster, där just biografdistributionen har en särställning.Vår forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografägares tankar och åsikter kring distribution av svensk långfilm i Sverige.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap ställt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi från följande frågeställningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? På vilket sätt påverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad får utanförskap och status för inverkan på ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades på en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 år och själva urvalet baserades på en blandning av kvot- och snöbollsurval. Själva studien utgick från tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och ställdes i relation till varandra.