Bakgrund och problem: Enligt IFRS finns det skillnader i tillämpningen av redovisnings-standarder för avtal om uppförande av fastighet. Det har visat sig att vid intäktsredovisning av entreprenad har två olika standarder använts, IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. Redovisas intäkter enligt IAS 11 görs det med successiv vinstavräkning, medan IAS 18 inne-bär intäktsredovisning vid det juridiska överlämnandet. Dessa skillnader i tillämpning kan leda till olika redovisning vid fastighetsförsäljning, då det visat sig att länder tillämpar olika standarder för intäktsredovisning.En ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, har nu publicerats av IASB för att försöka minimera dessa olikheter. Kommittén IFRIC gav ut tolkningen för att få en ?rät-tare? bild av hur intäktsredovisning skall ske, då det hänt att länder tidigare intäktsredovisat försäljning av fastighet olika.

Med anledning av JM:s satsning på Lean Construction, där företaget arbetar med att effektivisera verksamheten, syftar detta arbete till att identifiera frekvent försenade arbetsmoment och orsaker till detta. Arbetets datainsamling av olika typer av förseningar har avgränsats till nio tillhandahållna flerbostadsprojekt från olika delar av Sverige. Den data som har behandlats innefattar mötesprotokoll och tidsplaner som sedan låg till grund för de personliga intervjuer med arbetsledning för de olika projekten. Utifrån insamlad data och intervjuer genomfördes en enkätundersökning via Internet riktad till arbetschefer, platschefer och arbetsledare. Totalt blev 93 stycken personer från Stockholm och 95 från regioner inom affärsenheten Riks blev inbjudna att delta i undersökningen. Genom granskning av tillgängligt material kunde det konstateras att de arbetsmoment som vanligen upplever någon form av försening är:Arbeten under normalplanStällningsarbetenFasadarbetenHissmontagePlattsättningKöksleveranserVad beträffar arbeten under normalplan är brisfälliga geotekniska undersökningar en vanlig orsak till försening, vilket i sin tur kan leda till undermåliga bygghandlingar.  Andra vanliga orsakerna till att ovanstående moment blir försenade är framförallt bristande styrning av egen personal och underentreprenörer.

Fem verksamma lärares uppfattningar och syn på religionskunskapsämnet har studerats i föreliggande uppsats. Syftet är att belysa verksamma lärares uppfattningar om ämnet bidrar med en nytta för eleverna och hur lärarna motiverar religionskunskapsämnet. En kvalitativ metod har använts för att få fram data och semistrukturerade intervjuer har utförts. Forskning med ett lärarperspektiv, elevperspektiv och didaktiskt perspektiv har använts vid analyser av data och varit bidragande för uppsatsen.Uppsatsen utgår från en huvudfråga som behandlar på vilka sätt lärarna anser att ämnet fyller en funktion för elevers nytta med religionskunskapsämnet. Två delfrågor ställs i uppsatsen för att huvudfrågan ska vara möjlig att besvara och de behandlar lärarnas beskrivning vad som är det mest centrala i innehållet i religionskunskap 1 och hur lärarna motiverar detta samt hur lärarna beskriver nyttan med ämnet i relation till elevers möjligheter att fungera i ett mångreligiöst samhälle och deras förmågor att hantera existentiella och etiska frågor.Resultatet i studien visar att lärarna anser att ämnet bidrar till eleverna och detta har de användning av utanför skolan.

?Bland betygskrav och centrala innehåll?En undersökning av hur LGR-11 påverkar bedömning och undervisningens innehåll."Among rating requirements and core content"An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content. Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad förståelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den får i lärares dagliga arbete i bildsalen, främst när det gäller bedömning. Syftet är dessutom att undersökningen kan vara till hjälp för att säkerställa att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild.I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösättningen av Lgr11 säger om hur bedömning och undervisningens innehåll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jämförande textanalys och bearbetas med hjälp av litteratur inom området. Studien har inriktats på grundskolans senare år, och det är kursplanerna i bild för årskurs 7-9 har undersökts.Studiens resultat visar bland annat på att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen.

De senaste fem åren har buyout-segmentet på den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat från 6 555 mkr år 2001 till 37 171 mkr 2006. Då pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras så att en god avkastning uppnås som kompenserar den risk investerarna tar. Därför måste buyout-företagen i förväg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra välgrundade kapitalplaceringar.Syftet är att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar på inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som är de mest centrala. Vidare är syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har på sina buyout-investeringar.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Syfte och frågeställning: Huvudsyftet är att för de äldre i Makedonien medanhörigersättning beskriva deras livssituation, framförallt med avseende påboendet. Vidare syfte är att undersökningens resultat skall kunna ge en riktning förframtida insatser.Studien har två delsyften:1) Att undersöka hur de äldre som har bistånd anhörigersättning, bor.Centrala frågeställningar:? hur ser boendet ut för olika etniska grupper? hur vanligt är det att omsorgsgivarna är de äldres egna barn? hur påverkar ekonomiska och sociala faktorer boendet2) Att beskriva hur anhörigstöd och anhörigersättning för äldre i Makedonienpåverkar de äldres livssituation.Centrala frågeställningar:? varför deras anhöriga hjälper dem? vilka hinder som de möter i sin vardag? vilka är deras drömmar och förhoppningarMetod: I min undersökning finns det inslag av både kvantitativ och kvalitativansats. Jag genomförde tvåhundra kvantitativa enkäter och två kvalitativaforskningsintervjuer.Resultat: De flesta av de äldre som har anhörigersättning äger sin bostad, men harbara ett rum som tillgänglig boyta. De bor i en "acceptabel" bostad, har lågpension och bor tillsammans med omsorgsgivaren.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ?särskild status? iRyssland.

Med en växande befolkning och förtätning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras användningen av markytan på St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg är beläget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och används för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras är att fortsätta låta torget användas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga användningsområde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjälp utav en kostnadsnyttoanalys där kostnader och nyttor för alternativen monetäriseras i största möjliga mån.

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete. Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland. Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

Det finns många fördelar med att använda molntjänster och molnmarknaden har växt fort de senaste åren. Men när molnleverantörsmarknaden är så pass konkurrens utsatt är det inte lätt att välja vem man vill vända sig till, och det finns ofta anledningar till att vilja byta leverantör. Det finns många saker som kan låsa in en kund hos en leverantör, ofta på grund av att det skulle bli alldeles för dyrt att flytta, kanske för att ditt system inte är kompatibelt med någon annan leverantör, eller för att ett avtal hindrar dig från att flytta delar av systemet. Detta är vad man brukar kalla för leverantörsinlåsningar (vendor lock-ins). Många vill idag flytta system till molnet, men få är tillräckligt kunniga i vad det innebär och vad som kommer krävas från kunden.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.