The public sector has through the years been exposed to a rather radical alteration. The aim with this alteration has been to make the public sector more effective. It?s a dynamic society that Norrbottens läns landsting (NLL) operates in today and it is therefore of great importance that the managers get a solid foundation to rely on, since they have a central role in the ambition for efficiency. Another reason to educating the managers is that NLL can secure the future pension losses.

The purpose of this report was to study how the Swedish radio channel Sveriges Radio (SR) website changed over time. What are the differences between various media websites? How many people listen to normal and web-radio and what are the differences between the various services offered on the SR website?Reports from the BBC, Statistics Sweden, Mediavision and the Swedish National Post and Telecom Agency were compared. Several theoreticians have been studied, including Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen and Geoffrey Moore.The method used by the author comprised a systematic mapping of statistics from webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys and reports from RUAB. The data studied have been collected from telephone interviews, postal surveys, internet panels, and from log files.

This report is an analysis of the gender representation in Swedish sports media, a comparison between sport in public service television for adults and children. The study explores the differences between the number of male and female sports in the matter of air time and also the number of male and female appearances in the TV shows. The programs studied in this report are the Swedish SVT?s Sportspegeln and Lilla sportspegeln. When we began this analysis we were under the impression that men would be over-represented, but that representation in sports television for children would be more gender equal than the adult counterpart. The result of the analysis confirmed previous studies stating that men dominate the sports programs in Swedish public service television.

Konkurrensen mellan hotellen idag ökar kraftigt. Hotellen måste fokusera på att verkligen göra gästerna nöjda för att de ska kunna konkurrera på marknaden. Oavsett hur bra service hotellen har så har det visat sig att misstag i servicen är oundvikliga, vilket ställer höga krav på hotellen att reparera sig från dessa misstag. För att hålla gäster nöjda krävs en god "service recovery", att vända missnöjda gäster till att bli nöjda. Receptionisterna är de personer som möter flest klagomål eftersom de interagerar med gästerna kontinuerligt.

Syftet med denna studie är att analysera hur SVT jobbar med och använder sig av förändringar i koncept och om detta i sin tur påverkar varumärket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta påverkar arbetet med programmen. Vi ämnar studera detta genom två av SVT:s mest populära program, för att se om vi kan se dem som varumärken och vad som förändrats efter att framträdande attribut har bytts ut.Vi har i denna studie sett till vad ett varumärke är, vilka beståndsdelar ett varumärke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förändringar av ett varumärke kan gå till utifrån Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svårigheter.Empirin är hämtad från tre olika intervjuer, den första med varumärkesansvarig på SVT, den andra med På spårets producent och den tredje Så ska det låtas projektledare. Vi har även sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter.Vid förändringar ser vi att de båda programmen förändrar med en viss försiktighet och verkar för att behålla programmens kärna.

Problematisering:E-handeln är en av globaliseringens och informationsteknologins frukter. Denna konstant utvecklandes affärsområde innebär många fördelar för dess aktörer. Trots detta existerar det svårigheter kring dess kundserviceaspekt. Det är denna faktor som utgör uppsatsens centrala studieämne. Syfte: Uppsatsens ändamål är att förstärka våra kunskaper av e-handeln, sett ur en service management perspektiv.

AbstractThe aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher?s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher?s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants? opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society.

The aim of this study was to find out how journalism students at two universities in Sweden, Gothenburg University and Linnaeus University in Kalmar, use the social networking service Twitter. We were primarily interested in whether the students are using Twitter as a journalistic tool, which includes gathering, production and distribution of material. The study focused on journalism students because they soon will enter the working life and therefore can provide an indication of whether Twitter is a part of the future of journalism. We have used theories of mass communication to describe the development in the area and explore how journalism has adapted to this change. The study was conducted in the form of a survey in which the students answered questions about how they use Twitter and what they think about the social networking service.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka dels vilket rättsområde som skall användas vid hyresberäkning av gemensamhetsytor vid särskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att använda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresättning av gemensamhetsytor. Jag har avgränsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressättning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till särskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Serviceverkstaden vid Metso Paper Sundsvall AB, det vill säga Metso Paper Sundsvall Service Workshop, reparerar och servar maskindetaljer för pappersmassaindustrin. Reparationsbehoven är till viss del svåra att förutspå, vilket gör verksamheten svår att planera och prognostisera. Under åren har det byggts upp flera olika system som stöd för verksamheten vilket gör att beredning och planering av produktionen är relativt omständligt att utföra. Under hösten 2003 påbörjades ett förändringsarbete vilket ska leda till att ledtiderna kortas samt att resurser ska kunna frigöras för den enhet som idag arbetar med planering och beredning. För att förenkla det omständliga arbetet med att planera och bereda produktionen efterfrågas ett enkelt, flexibelt och användarvänligt systemstöd.

The amendment of a law which is expected to come may well have a significant impact on the Swedish real-estate broke market. The law change will probably have an effect in the number of ways real-estate brokers will compete as a result of the increasing variety of services offered. In order to gain competitive advantages brokers must be at the forefront in the development regarding the changing market. To do so requires that the company chooses an appropriate range of peripheral services that are profitable. The problem is to choose the ?right? services to convey. The purpose of this paper is to describe the services that are in demand for transmission and how the agents can work to meet the demand of this new market.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska mobiltelefonmarknaden.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

AbstractThe purpose of this study is to clarify and analyze the servicescapes impact on brand image and customer loyalty among general dealers. The research question that we have used in the study is what characterizes the connection between the servicescape and the possibility to maintain and strengthen the customer relation among general dealers. The study is based on a qualitative approach and we have conducted eight interviews with experts and special advisers within the field. We have chosen to focus our study on the fact the market for general dealers have changed and the demands from the customers are severed throughout the years. The servicescape consists of the physical surroundings where the service is produced, examples of factors that influence the servicescape is the employees and the customers.