Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utpräglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. Centerpartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för partiet, partiets medlemmar och väljarna.

AbstractWhen the Swedish Centre Party, Centerpartiet, just before Christmas 2012 released a draft for new program of ideas a powerful "winter storm" broke out. Ideas that Centerpartiet would abolish compulsory schooling and the right to inheritance and allow polygamy are just a few of the things that cause alarm.It's not the first time during the last years the Centre Party is associated with neo-liberal elements in their party?s ideology. In 2007 Erik Ullenhag criticized Centerpartiet for their new neo-liberalism was a danger to the alliance.The aim of this study is to investigate whether it is possible to see a change in Centerpartiets ideology and how deep it is. From an idea analytical approach based on ideal types, created for social liberalism, neoliberalism and ecohumanism, the party programs from 2001 and 2013 are studied.

The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism.

Vad är landsbygd, ur ett politiskt perspektiv? Finns det ens någon landsbygdspolitik hos de olika riksdagspartierna? Landsbygden som politisk fråga hamnar många gånger i skymundan. I denna uppsats undersöks det hur de olika partierna ser på landsbygden, vad de vill satsa på samt vad de vill förändra utifrån deras politiska texter. Uppsatsen riktar in sig på tre nuvarande riksdagspartier, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. För att besvara mitt syfte och frågeställning, så använder jag mig utav textanalys. De olika partitexterna som partierna har valt att publicera, granskas för att förstå sig på vilka väljare partierna riktar sig till och vad de vill genomföra på landsbygden.

This Master Thesis has its basis in a political decision made by Centerpartiet. The primary goal of the decision was to construct a new government agency, with the power to decide over all areas concerning social insurance. To be able to do this safely, by a merge of two different agencies, the thesis looks at different earlier merges for signs. First of all two agencies, Swedish Tax-agency and Swedish Prison and Probation Service, are studied because they are considered succeful in their earlier merges. Two main signs are that it took a long while and that the organisations worked with similar things before the merge.

The tradition of a strong church ruling in the Swedish society ages back to the very first start of Christianity reaching the country.  Due to the separation between the church and state in 2000 in Sweden, there have been a lot of changes. No longer would the church be able to influence the politics as it had been able to do before. Since Sweden is a democratic country, the decision had to be made in a voting amongst the parties. The purpose with this paper is to understand the argumentation made by the Swedish parties Socialdemokraterna, Kristdemokraterna and Centerpartiet. This has been made using a text analysis, which studies the argumentations made by the parties in their motions.

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har sedan 2004 haft ett formaliserat samarbete under det gemensamma namnet Alliansen. Sedan 2006 innehar de även regeringsmakten i Sverige. Viss koalitionsbildningsforskning anger värderingar som en viktig grund för koalitionsbildning. Syftet med denna uppsats är utifrån det att baserat på grundvärderingar analysera likheter och olikheter mellan de i Alliansen ingående partierna, för att sedan jämföra det mot grundläggande koalitionsbildningsteorier. För att mäta partiernas ideologier har en kvantitativ textanalys genomförts.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten.

Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: Centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram ? ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.En slutsats som jag dragit från undersökningen är att Centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som Centerpartiets.Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande.

ABSTRACTD Level Essay in Political Science, Autumn Semester 2008 by Mattias Andersson. Tutor: Alf Sundin. ?The Swedish Centre Party and Nuclear Power. A Study of Change in a Political Party?The aim of this essay is to examine the policy of the Swedish Centre Party on nuclear power.

Denna uppsats behandlar debatterna i riksdagen om aga i skolan 1958 och aga i hemmet 1979 med tyngdpunkt på vilka som var debatternas aktörer samt argument. Syftet är att komplettera tidigare forskning i detta ämne genom att göra en jämförelse, analysera samt kartlägga de motioner/riksdagsdebatter som fördes i frågan. Materialet som används i uppsatsen är främst riksdagstryck. Uppsatsen visar att det under riksdagsdebatten 1958 var representanter för Socialdemokraterna och Kommunisterna som var för ett förbud medan representanter från Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern var emot ett förbud. I riksdagsdebatten 1979 fanns det representanter från Moderaterna, Vänsterpartiet kommunisterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna vilka alla var eniga i frågan om ett förbud med undantag av moderaterna där två av debattörerna var emot ett förbud.

Upphovsrätten, som den tillämpas idag, tillkom 1960. Den 1 juli 2005 skärptes den dock i enlighet med EU-direktivet 2001/29/EG. Detta fick till följd att den utbredda nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik via olika så kallade fildelningsprogram på Internet kom att bli kriminaliserad. Statistik från SCB visar att mer än en miljon svenskar, varav den största andelen återfinns i åldersintervallet 16-34 år, ägnar sig åt att ladda ner musik via Internet. Vid omröstningen i riksdagen den 25 maj 2005 så stöddes genomdrivandet av direktivet av samtliga riksdagspartier förutom miljöpartiet och Centerpartiet.

Every human being has the right to the highest attainable standard of health. This is regulated by the UN in the Declaration of Human Rights. However, Swedish legislation discriminate the group of irregular immigrants, regarding the right to health care. Therefore, Paul Hunt, the UN's special rapporteur on the right to health, draws serious critique on Sweden which has caused extensive debate regarding the matter, both in the civil and political sphere of society.Thus, the aim of this essay is through an analysis of the political debate; make visible the norms of citizenship which are dominating the argumentation of the seven parties represented in the Swedish Parliament. An analytical framework, consisting of three dimensions, is therefore used in order to interpret the material which is relevant for the debate.The conclusion is that Moderaterna and Centerpartiet mainly base their arguments on communitarian values, while Kristdemokraterna and Folkpartiet rather show influences of liberal ideas.

Central in this paper is Olof Johansson, Swedish minister for the environment, there the focus lye on his resignation from this duty which occurred in 1994. This essay is a case study there I?m trying to identify which ethical reasons which lye behind his resignation. The relationship between politics and ethics is an interesting aspect to investigate and my ambition with this paper is to analyze that relationship in this specific case.The analysis has its focus built on the occurrence of role conflicts and the making of ethical decisions. Aspects like personal ethics versus organisational ethics, objective responsibility versus subjective responsibility etc.

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are:Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.