Denna rapport undersöker krav, tagna från ett ramverk för evaluering av Case-verktyg i ett kontextuellt sammanhang, i två representativa Case-verktyg. Ramverket utnyttjar en modell som föreslagits av Lundell och Lings för att extrahera både krav och förväntningar som en organisation (www.it.volvo.com) hade på vad ett Case-verktyg är och kan utföra.Ramverket extraherar krav i ett organisationell kontext, dvs. utvärderingen utfördes innan verktyget som evaluerades användes i organisationen. Detta indikerar på att kraven inte är knutna till ett specifikt verktyg, samt att Case-verktyg inte säkert stödjer dessa krav.Resultatet för denna rapport är att viss semantisk förlust uppstod vid transformering av kod och modeller..

CASE är en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med Case-verktyg är att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete.Det finns dock problem med Case-verktyg. Tidigare forskning pekar på att dessa ofta är komplexa i sitt utförande, att de lätt ifrågasätts om de visar sig ha buggar och att inlärnings-tröskeln är ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frågar sig också hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska använda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering på användbarhet för Case-verktyg och framförallt där man utgår från användaren.Vad gäller Case-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom området.

Alltid har mjukvaruföretagen varit intresserade av att bedriva applikationsutvecklingen så effektiv och lönsam som möjligt. För detta avseende använder många utav dem olika Case-verktyg. Ett sådant Case-verktyg är VISIO 2000 Enterprise. Case-verktyg kan t ex användas för att genomföra transformeringar mellan modeller och koder. Denna möjlighet underlättar applikationsutvecklingen, men tyvär kan sådana transformeringar medföra eventuella förluster av data och leda till att eventuella semantiska förluster uppstår.

Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-Case-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

I detta arbete har jag försökt att besvara frågan om hur hypertext kan nyttjas för att förbättra hanteringen av anteckningar i UCase-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av Case-verktyg med hypertextfunktionalitet.För att kunna besvara frågan har jag först utarbetat ett ramverk med krav på hanteringen av anteckningar i Case-verktyg utifrån bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.Detta ramverk har sedan använts för att utvärdera två UCase-verktygs hantering av anteckningar. Utifrån denna utvärdering har sedan möjliga förbättringar föreslagits.Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCase-verktygs hantering av anteckningar.

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på Case-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på Case-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks Case-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

I dagens mjukvaruutvecklingsprocess används olika hjälpmedel för att underlätta och automatisera vissa delar av processen. Case-verktyg används exempelvis för att översätta konceptuella scheman till SQL-scheman. En användare av dessa hjälpmedel förutsätter att producerat resultat blir det samma som om det gjordes manuellt. På grund av att det kan alltid förekomma mänskliga fel när översättningen görs manuellt anses Case-verktygen också som hjälpmedel för att upprätthålla kvalitet. Att Case-verktygen utför det arbete på det sätt deras leverantörer påstår är ett basvillkor som inte får sopas under mattan.Målet med projektet var att göra en systematisk analys av Case-verktygs förmåga att översätta konceptuella scheman till SQL.

Detta examensarbete innehåller en introduktion till informationssystemutveckling och Requirements Engineering (RE). Vikten av att utföra RE på ett effektivt sätt är stor. Hela informationssystemet blir lidande om denna del inte utförs på ett tillfredställande sätt. För att utföra RE finns en rad tekniker och verktyg. Detta arbete behandlar en teknik i RE, nämligen Use Case-modellering.

I detta arbete har vi undersökt vilka faktorer som är viktiga för ett lyckat införande av CASE verktyg i en organisation. I arbetet har vi utgått ifrån de faktorer som teorin förespråkat och jämfört dessa med den empiri som vi har undersökt. De faktorer som vi har funnit i litteraturen har vi delat in i grupperna organisatoriska faktorer, utvecklingsfaktorer och stödjande faktorer. Vi har funnit att hanteringen av dessa faktorer i många fall skiljer sig mellan teori och empiri. Utifrån undersökningen har vi dragit slutsatsen att utvecklingsfaktorer har varit den grupp av faktorer som har påverkat införande mest i de undersökta företagen..

Detta arbete är en magisteruppsats i Systemvetenskap med inriktning data och systemvetenskap, 10 poäng, vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen klargör vilka faktorer som avgör en användning eller icke-användning av Case-teknologin. Case-teknologin möjliggör ett ingenjörsmässigt närmande till mjukvaruproduktion och systemutveckling genom att tillföra nödvändig systematik, standardisering, automation och kvalitetssäkring. Ett stort antal undersökningar är gjorda genom årens lopp med syfte att förstå och förklara varför det som teoretiskt borde vara lösningen på problemet med undermåliga system inte tycks ha blivit detta. Resultatet av undersökningen tyder på att de variabler som Prekumar och Potter kom fram till i sin forskningsmodell ? relativa fördelar, kostnad, komplexitet, kompabilitet, produkt förespråkare, stöd från ledningen och operativ expertkunskap har störst påverkan på användningsbenägenheten av Case-teknologi..

The main purpose of this qualitative study was to describe clients? descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion.

The purpose of our study is to examine the case managers reasoning and descriptions of empowerment as a method in their social work from a comprehensively perspective including family members. To manage with this purpose we interviewed two case managers, two clients with mental disabilities and five family members. We have come to the conclusion that the case managers works more consist of advocacy than empowerment. Despite that we have found that the long term goal for the case mangers work is to give the clients tools for empowerment. Our results also show that the clients feel that they have gained and increased their ability to do things by themselves and to be a part of the community.

The purpose of this case study is to examine and analyze CEO: s and the sales departments incentive program of the case company. Also to find out if the present incentive program is effective.The survey is a case study where a combination of qualitative and quantitative approach has been used. Relevant Theories is applied on the empirical material..

Denna rapport handlar om att ta fram ett OCR-verktyg för digitalisering av pappersdokument. Krav på detta verktyg är att bland annat det ska vara kompatibelt med Linux, det ska kunna ta kommandon via kommandoprompt och dessutom ska det kunna hantera skandinaviska tecken.Tolv OCR-verktyg granskades, sedan valdes tre verktyg ut; Ocrad, Tesseract och OCR Shop XTR. För att testa dessa scannades två dokument in och digitaliserades i varje verktyg.Resultatet av testerna är att Tesseract är de verktyget som är mest precist och Ocrad är det verktyget som är snabbast. OCR Shop XTR visar på sämst resultat både i tidtagning och i antal korrekta ord..