Titel: Transfer of training ? en studie av överföringsprocessen av säljträning med avseende på motivation och målsättning.Författare: Therése Eriksson & Lovisa SöderlundUppsatsnivå: Examensarbete i Företagsekonomi för kandidatexamen, 180 hp VT-14Handledare: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder FrickDatum: 2014-05Syfte: Vi vill undersöka om och hur säljares målsättningar påverkar säljare att ta till sig säljträning och omsätta den i praktiken.Metod: Med syftet som utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i undersökningen där empirisk data erhölls genom att utföra 12 semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem telefoni- och elektronikföretag i Gävle. En strukturerad, abduktiv analysmetod som gör det möjligt att analysera kvalitativ data användes för att analysera och identifiera mönster i materialet. Resultat: Studien visar att motivation är av stor betydelse när det kommer till säljträning och huruvida säljare väljer att använda sig av träningen. Det som motiverar säljare att använda sig av säljträning är huruvida det kommer leda till ett ökat försäljningsresultat. Vi ser också att motivationen till överföringen är beroende av säljarnas personliga mål eftersom målen har med deras egna värderingar att göra och det är dessa mål som främst driver säljarna.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick?Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt?Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (?ställning?): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur).

Evar är ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under våren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och ägare av Idesign i Stockholm. Handledare på Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign är en designbyrå med kontor på Långholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag på koncept till cykelbelysning för ökad användning och tillförlitlighet mot dagens användning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stå för utvecklingen av en belysning åt Silva.

Title:?Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control??Authors: Markus HanssonTutors: Bo Isenberg & Carl HultExaminator: Ulf DruggeThe School of Human SciencesUniversity of KalmarThe studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it?s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area.

Sammanfattning Titel Praktisk tillämpning av The Balanced Scorecard ? En fallstudie av EVITA vid ABB Sverige Författare Johan Erlandsson, Malin Sigfridsson, Elisabeth Sjöberg HandledarePer-Hugo Skärvad, Robert Wenglén Seminarium Kandidatuppsats, Organisatoriska frontlinjer Nyckelord BSC, The Balanced Scorecard, balanserat styrkort, organisatoriskt förändringsarbete, ABB, ABB Sverige, EVITA ProblemdiskussionI en föränderlig omvärld med hårdnande konkurrenssituationer och dynamiska marknader inser många företag att effektiviteten och rationaliteten inom den interna verksamheten är av stor betydelse. Att vidta förändringseffektiva åtgärder kan vara ett sätt för organisationer att anpassa sig till nya krav och anspråk från omgivningen. I ABB Sverige valde man att 1994 utveckla ett Balanced Scorecard, det så kallade EVITA. Vår problematik handlar om att identifiera vilka faktorer som är utmärkande vid en tillämpning av the Balanced Scorecard.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.

Title:?Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control??Authors: Markus HanssonTutors: Bo Isenberg & Carl HultExaminator: Ulf DruggeThe School of Human SciencesUniversity of KalmarThe studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it?s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area.

Sammanfattning                                                            Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing.Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej.Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ?big four?-revisionsbyråerna kring deras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag noterade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revisionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker.Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom telefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping.Resultat och slutsatser: Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag  och en investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelaterade frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När det kommer till företagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag.

det finns ett uttryck som lyder ?Att vinna eller försvinna?. I dagens samhälle har detta blivit allt mer påtagligt. Att vara näst bäst duger inte längre. Att låta produkter nå ut på marknaden som inte är korrekta utan orsakar missnöje hos kund är inte acceptabelt.

Titel: Samband mellan rapportinformation, förväntningar och kursutveckling på den svenska aktiemarknaden. Författare: Johan Källlstrand, Jonas Mjöbäck och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Tore Eriksson, Hossein Asgharian Problem: I samband med att börsbolagen offentliggör sina kvartalsrapporter ägnas stor uppmärksamhet i media till hur det redovisade resultatet avviker från marknadens förväntningar. Det är lätt att få intrycket att ett resultat som understiger förväntningarna automatiskt leder till en kursnedgång och vice versa. Men är det verkligen så? Går det att påvisa ett samband mellan avvikelse och kursreaktion? Hur starkt är i så fall detta samband? Hur ser motsvarande relation ut för företagens omsättning? Borde inte företagens aktiekursutveckling påverkas om försäljningen avviker från förväntningarna? Finns det branschspecifika skillnader vad gäller avvikelser från resultat och omsättning? När inträder rapporteffekten och hur länge håller den i sig? Syfte: Undersökningens syfte är att studera relationen mellan börsbolagens aktiekursutveckling och prognosavvikelser.

Marknadssituationen för spannmål ställer inte krav på att producenten måste veta vart spannmålen tar vägen efter att den har skördats. Därför fokuserar spannmålsproducenter på avkastningsvolymen i sina ansträngningar att få en så hög intäkt som möjligt. Livsmedelsindustrin kan välja mellan de olika kvaliteter, som finns på marknaden, för att ingå i den egna processen. Utifrån denna utbuds- och efterfrågesituation skapas marknadspriser på de olika varorna. Denna marknadsbild håller på att förändras efter hand som förädlingsföretagen inser att de kan få tag på produkter, som bättre passar in i deras produktionsprocesser, om de går direkt till råvaruproducenterna och ställer krav på dessas produktion. Eftersom denna situation är ny för båda parter, uppstår en del problem såväl i förståelse för de övriga aktörernas produktionsförutsättningar som i prissättningen på produkterna. Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begränsningar, som råvaruproducenter och industri har för att åstadkomma en god samordning vid utformningen av produkter och därigenom öka lönsamheten för båda parter. För att utvärdera samordningsmöjligheterna används Söderslätts Spannmålsgrupp såsom fallföretag, och det gäller då samordningen mellan detta företag och några av dess kunder ? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.

SammanfattningTitel:Formsprutning för Skalfördelar ? verktygsutveckling vid Nolato Telekom. Författare:Fredrika Spånberg och Runar Åsly Handledare:Robert Bjärnemo, professor vid Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för Maskinkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola Carl-Henric Nilsson, lektor vid Företagsekonomiska Institutionen, Lunds Universitet Problemställning:Under vilka förutsättningar har formsprutningsverktyget F1 bättre prestanda än befintlig teknologi? Finns det potential i verktyget som kan utvecklas vidare för att skapa ett bättre erbjudande till kund och ge nya konkurrensfaktorer? Bör vidareutveckling av verktyget ske och i så fall inom vilka områden? Syfte:Att utvärdera F1-verktyget jämfört med traditionell teknologi. Jämförelsen ska ge underlag för en beskrivning av lämpliga produktområden för vilka F1-verktyget har störst sannolikhet att utgöra det bättre alternativet och ge riktning för vidare utveckling.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.