AbstractHannes Sundkvist: Uppror. En begreppshistorisk undersökning av ordet uppror och dess uppkomst i Sverige mellan åren 1525 och 1543, Uppsala universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen, 2013. The following thesis is a conceptual historical study of the Swedish word uppror (rebellion) between the years 1525 and 1543. During this period, there occured five conflicts that in modern time have been named as rebellions. In my study I problematize the concept of rebellions and show that it is not possible to apply a contemporary definition to conflicts that erupted in the early 16th centrury. My purpose is to display how the word actually was defined during the time of the five conflicts.

Arbetet behandlar Universals skräckfilmsproduktion under dess så kallat klassiska period, från ljudfilmens genombrott fram till USAs inträde i andra världskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, främst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar på stumfilmsperiodens skräckfilmer. Syftet är att beskriva hur skräckfilmen utvecklades, konstnärligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis främst på Universal, som snabbt blev kända som de främsta skräckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprätthåller.Vidare beskrivs alla Universals skräckfilmer från och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som väl kan beskrivas som den sista riktigt stora skräckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegåvade uppföljare..

Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjorde där 39 personer gickigenom en virtuell miljö jag byggt i Unreal Editor 3.Den virtuella miljön bestod av 5 korsningar där spelaren gjorde ett val omvilket håll han skulle gå.Baserat på statistik och intervjusvar från de 39 personerna har jag sedandragit en slutsats i form av en rangordning av beteenden som styr enspelare genom en nivå i ett dataspel..

I denna undersökning har jag granskat de tre tal som kung Carl XVI Gustav, ärkebiskop K.G. Hammar och statsminister Göran Persson höll till minne av flodvågskatastrofens offer, i Stadshuset den 10 januari 2005. Av de tre talen var det främst kungens som satte spår i mitt med-vetande. Kungens tal hyllades också i pressen medan de andra talarna knappt nämndes.Undersökningens övergripande syfte blev därför att försöka utröna vad det är som gör att vissa tal berör och direkt fastnar i medvetandet medan andra glöms bort. Mer specifikt studerades detta genom att likheter och olikheter lyftes fram i de tre talen och i kontexten dessa hölls i.

Baron Carl Adam von Nolcken was born in 1811. In 1834 he took over Jordberga Estate in the South of Skåne from his father. The estate remained in his possession until his death in 1857. von Nolcken was interested in agriculture and horticulture from an early age and attended the newly started Institute of Agriculture, Degeberg in Västergötland in the early 1830:s. At Degeberg, von Nolcken learnt all about modern farming methods, which he put into practice on his own estate. von Nolcken was one of the persons who during the mid 19th century worked intensely to develop horticulture and the art of gardening in Skåne.

De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (?Lördagsintervjun? och?Sverker rakt på?) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

The aim of this bachelor thesis is to study how libraries handle metadata in institutional repositories. The methodology of the study is semi-structured interviews with librarians from all Swedish libraries that currently use the institutional repository system DSpace. Metadata schemes from the different libraries have also been studied. As analytical tools the study uses the user tasks presented in Functional Requirement for Bibliographic Records, as well as a study of metadata quality made by Jung-Ran Park. The study shows a rather big difference between the ways the libraries use institutional repositories.

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet..

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text? Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap.

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras.