The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support..

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients? experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients? experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network.

Several studies show that the clinical reality in psychiatric care does not correspond to the demand of consumer participation from a variety of policy documents that has been produced recently. Studies also show that there is a lot to do in improving, patients with sever mental illness, becoming more involved in their own care. The nurse has a central role in this work. The Norwegian nursing theorist Jan-Ka?re Hummelvolls holistic, existentialistic model for psychiatric nursing were used as theoretical ground.The aim of this study was to examine how nurses in psychiatric outpatient units, caring for patients with psychotic disorders, experiences consumer participation.Qualitative phenomenological method was used.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

Background: Nurses´daily has to face death and dying in their work with patients in a palliative state.  This means both emotionell and workrelated challenges. However nurses in this context are not experiencing more stress then others.Aim: The aim is to describe nurses´experiences of caring for patients in a palliative state.Method: A litterature review based on ten qualitative articles published between 2006- 2012. To collect data we used the databases Cinahl, PubMed, Nursing Allied Health Source and Medline. We worked with Fribergs (2006) model ?Contribute to evidensbased care with a base in analyses of qualitative science? in the analysis.Result: Four main themes were identified; The meaning of the nurses´ spirituality in the care, Why the nurse choose to work in this field, To be certain in the professional role and The meaning of the caring relationship.

abstractBackground: Dementia affected patients have increasing problems with memory , impaired language ability, which affects communication and behaviour is considerable. These difficulties may provide an outlet for aggression, agitation and anxiety, and are common in dementia, which is exhausting for patients and their relatives and carers. Behavioural changes are common condition in patients with dementia and affects quality of life and cause unnecessary suffering . Pharmacological treatment that is inserted to relieve these symptoms have many side effects. Printed out more knowledge about non- pharmacological nursing interventions that can facilitate care for patients , relatives and carers are great.Aim: To describe non- pharmacological nursing interventions in dementia care .Method: A general literature review of thirteen scientific papers compiled and described in a result.Results: Compilation resulted in two themes,  Music in dementia care and Stimulation in dementia care and four subthemes, Singing in the care, Listening to music, Activities and Consolation and fillip that showed a dominant positive effect on dementia affected patients and carers and there by create opportunities for caring in dementia care .Conclusion: The different nursing interventions may be useful in dementia care when they show a dominant positive effect on various behavioural changes, it seems memory stimulant and promotes communication between patients and carers which favours caring .Keywords: Agitated behaviour, dementia, non- pharmacological, literature review, nursing. .

Several studies show that the clinical reality in psychiatric care does not correspond to the demand of consumer participation from a variety of policy documents that has been produced recently. Studies also show that there is a lot to do in improving, patients with sever mental illness, becoming more involved in their own care. The nurse has a central role in this work. The Norwegian nursing theorist Jan-Ka?re Hummelvolls holistic, existentialistic model for psychiatric nursing were used as theoretical ground.The aim of this study was to examine how nurses in psychiatric outpatient units, caring for patients with psychotic disorders, experiences consumer participation.Qualitative phenomenological method was used.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses? uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough.

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken..

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer.Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende.Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative.

The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and theparents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parentscaring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the researchsummary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to reviewsimilarities and discrepancies.The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research andinterviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchershave focused on either the children or the parents. In both perspectives there are differentconceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for andraise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiencesin common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parentswith intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversedroles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite thedifficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive termstoday.There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theesechildrens outcomes.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:Många patienter väljer i dag att vårdas hemma under sin sista tid i livet istället för som tidigare på sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvården blir därför alltmer utbredd vilket samtidigt innebär att allt större krav ställs på de närstående som då ofta intar en vårdande roll. Syfte:Syftet är att beskriva hur närstående upplever sin vårdande roll i den palliativa hemsjukvården.Metod:En litteraturstudie baserad på tio resultatartiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa studier där vi kom fram till tre teman som handlade om den närståendes upplevelser av den vårdande rollen, närståendes vårdande roll och den sjuke och närståendes vårdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:Många närstående fann både fördelar och nackdelar med den vårdande rollen och att den innebär en stor omställning. Många närstående kände sig mer eller mindre tvingade att ta över den vårdande rollen.Tillräcklig information och en god kommunikation ansågs av de närstående som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vårda en svårt sjuk anhörig är ofta en belastning. Detta kräver att vårdpersonalen är medvetna om de närståendes svåra situation och upplevelsen av denna. Det är även viktigt att uppmärksamma närståendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de närstående i deras vårdande roll.Nyckelord:Anhörig vårdare, vårdande roll, palliativ vård, döende patienter, vård i livets slutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .