Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Jällaskolans upper secondary School is situated on a big farm just outside Uppsala. The School is focused on agriculture, forestry, gardening, animal care and science. Jällaskolans staff has whished for a school garden for educational purpose where students can practice their gardening skills and learn more about plants. But most important, a specially adapted outside environment such as a garden, would be a great advantage for the students with special needs. This garden could even be an asset for other visiting school classes in the region.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta.

Introduction: Frequent attenders is a term used in health care services that define a person attending a health care setting more than four times during a 12 month period. Recently published research concerning frequent attenders in pediatric emergency departments describes their reasons for attending a health care service or characteristics of these individuals but lacks a qualitative approach exploring their experiences. There is a need of these experiences to be shared so that health care personnel caring for this group may gain a greater understanding of their needs and expectations.Aim: The aim of this study is to describe how parents of children defined as frequent attenders experience the care received at a pediatric emergency department.Method: Qualitative approach with semi-structured interviews. A pilot study of four interviews was conducted to test the method. Sampling consisted of parents of children defined as frequent attenders and that were not diagnosed with a chronic illness.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga händelser och har utifrån ålder och mognadsgrad behov som skiljer dem från vuxna i dessa situationer. Sjukvårdspersonal anger att det är svårare och mer påfrestande att hantera situationer där flera barn drabbats, men sjukvårdens förmåga kan optimeras om barnaspekter uppmärksammas rutinmässigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men ämnet är bristfälligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmärksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap på regional nivå. Metod: Enkätstudie där populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare på regional nivå.

Background: Overweight in children is a growing problem around the world. Studies has shown that children suffering from overweight, are at a greater risk to remain overweight as adults as well. Child health care nurses have an important task by trying to motivate parents to better diet and exercise habits for their children. Previous research proves that overweight and obesity in children is a very complex problem which requires a good caring relationship between child health care nurses and parents.Purpose: The purpose of the study was to illuminate the experiences of child health care nurses of meeting parents of overweight children.Method: An inductive qualitative approach was used as method. The collection of data was conducted by using semi-structured interviews.

The aim of this thesis is to examine how the identity of the public librarianwith regard to reading is manifested in the library field. The approaches thatare taken to reading and readers are examined as well as the consequencesdifferent approaches might have. The empirical material is based on 93articles published in Swedish library journals. The theoretical andmethodological starting point is discourse analysis. The application ofdiscourse analysis according to Michel Foucault?s hypotheses reveals threediscursive formations regarding the professional identity of public librarianswithin the framework of reading promotion: The public librarian asguarantor of democracy is related to the public library's original mission offostering, cultivating and educating citizens.

Bakgrund:Anknytning är en relation som bildas mellan barn och föräldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att få omvårdnad och förälderns vilja och förmåga att ge omvårdnad. Hur anknytningen mellan barnet och föräldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad både intellektuellt och känslomässigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar är det vanligare med psykisk ohälsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmärksamhetsstörning och sociala problem. Alla föräldrar som har barn mellan 0-6 år erbjuds generellt stöd i sitt föräldraskap inom barnhälsovården.

Hjärtsvikt tillhör en av Sveriges stora folksjukdomar och är den vanligaste inläggningsorsaken på sjukhus bland personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga inte kan försörja kroppens vävnader med tillräcklig mängd blod. Patienter som lider av hjärtsvikt går en förändrad livsstil till mötes. Därmed behöver dessa patienter mycket information och kunskap för att öka delaktigheten och kunna planera och genomföra egenvård. Sjuksköterskan måste därför uppmärksamma och undersöka på vilket sätt och med vilka faktorer detta kan uppnås.

Bakgrund År 1974 framförde svensk författningssamling abortlagen som gav kvinnan rättighet att genomgå en legal abort fram till graviditetsvecka 18. Abort innebär avbrytande av havandeskap som genomförs av två metoder, medicinsk och kirurgisk abort. Sjuksköterskan har en stor roll inom abortprocessen som innefattar tidsbokning, rådgivning, administrering av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller.Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vårda kvinnor som gör en planerad abort.Metod En litteraturstudie har gjorts för att kunna göra en sammanställning om de studier som finns inom ämnesområdet. De tillämpades elva artiklar varav nio av dessa var kvalitativa och två av dessa var kvantitativa. Artiklarna som valdes till studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2008) beskrivningar och analyserades med hjälp av deras beskrivningar på hur man analyserar vetenskapliga artiklar.

Arbetet som distriktssköterska innebär daglig kontakt med patienter som har hypertoni. Hypertoni är en folksjukdom som tar stora vårdresurser i anspråk och medför stora kostnader, även kostnaden för följdsjukdomar är höga (Grefberg & Johansson, 2010, s 147). Enligt SBU:s rapport (2007) har omkring 27% av vuxen befolkning i Sverige diagnosen hypertoni. Målet med vården skall utformas i samarbete mellan vårdgivare och patient och patienten skall motiveras att ta en aktiv roll i sin vård (Bosworth, Powers, Oddone, 2010). Distriktssköterskan skall stärka den enskildes resurser ur ett hälsofrämjande perspektiv och verka för att skapa en god relation till patienten (Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska, 2008).Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med diagnosen hypertoni.

The starting point of this study is national as well as international surveys which show that the study motivation and general level of knowledge among Swedish students have decreased. The Swedish Curriculum for the Non-Compulsory School System (Lpf94) states that each student shall be given the possibility to strengthen their will and ability to learn. The teachers are expected to play an important role in the effort to increase student motivation. The opinions of the students are a valuable source when trying to understand what motivates them. The purpose of this study is to provide a more profound understanding of what students express about their motivation in the interaction with the teachers.

Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen.Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden.Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier.Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.