En mÀnniskas identitet i relation till psykisk ohÀlsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebÀr en komplex social konstruktion. En konstruktion som prÀglas av att en mÀnniska bildar sin sjÀlvuppfattning i relation till andra mÀnniskor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhÄller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ŽStigmaŽ, dels till Anselm L. Strauss teori om ŽIdentitetŽ med fokus pÄ ŽvÀndpunkterŽ och ŽstatusövergÄngarŽ. Den tidigare forskningen visar pÄ att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poĂ€ngFörfattare: Michael RĂŒbsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter frĂ„n offentliga personer. Uppsatsens mĂ„l Ă€r att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstĂ„ diskursens Ă„terverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer frĂ„n verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen Ă€r byggd pĂ„ litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen anvĂ€nds teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

I den hÀr undersökningen tittar jag nÀrmare pÄ dialektutjÀmningen i Mora genom en studie av tvÄ personers sprÄkliga repertoar. SÀrskilt studeras individuell variation som grund för sprÄklig förÀndring. I uppsatsen jÀmför jag sprÄkbruket hos en Àldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras dÀrtill nÀrmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa pÄ sprÄkliga förÀndringar i omrÄdet.UtifrÄn undersökningen av informanternas sprÄk kan jag visa att Mora-omrÄdet prÀglas av en utjÀmningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att anvÀndandet av den traditionella dialekten minskar, dels i att flera traditionella dialektdrag minskar i anvÀndning mellan generationerna.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklÀrarutbildning pÄ distans. Jag beskri-ver vÄr anvÀndning av webben och vilken roll den spelar för vÄrt gemensamma lÀrande. Jag undersöker hur undervisningen Àr upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi vÀljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlÀmningsuppgifter, lÀngre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlÀgg pÄ WebBoard, dÀr vÄra diskussioner och vÄrt samarbete konstituerar en grund för vÄrt lÀrande. Allt lÀrande Àr si-tuerat. Inom ramen för vÄr utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avstÄndstagandet frÄn sexuell praktik ? det vill sÀga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, sÄ som inom film och media. I det samtida samhÀllet utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrÄn vilken alla andra intima relationer jÀmförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lÀgger uppsatsen vidare fokus pÄ att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nÀmnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som pÄ sina respektive sÀtt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jÀmstÀlldhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förÀndrats i lÀroplanerna. Undersökningen gÄr igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och Àven de propositioner som ligger till grund av lÀroplanerna och analyserar dem utifrÄn ett feministiskt perspektiv. Detta för att fÄ fram en fördjupad kunskap om hur jÀmstÀlldhets sÀtts i uttryck i respektive lÀroplan. Uppsatsen metod bestÄr av en diskursanalys som grundar sig pÄ Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jÀmstÀlldhetsarbetet har fÄtt ett större utrymme över tid, men Àven att jÀmstÀlldheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Syftet med den hÀr studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilken syn pÄ kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör lÀsa. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes var teorier kring genus och teorier om lÀsning. FrÄn dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn pÄ genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gÀllande genus i barn- och ungdomslitteratur.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit prÀglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en Ätskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benÀmna industriproduktionsdiskursen. PÄ senare Är har det dock skett ett intÄg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som föresprÄkar en annorlunda syn pÄ livsmedel och produktionsvÀrden. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka konsekvenser som de bÄda diskurserna har för smÄskaliga ostproducenter. Jag utreder frÄgorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de bÄda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna Àr kopplade till en social praktik för smÄskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frÄgorna anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgÄr frÄn Norman Faircloughs tankar om disksurs som nÄgot avskiljt frÄn en social praktik. Genom att analysera texter frÄn jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner fÄr jag en förstÄelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

Forskning visar att samhÀllet efterfrÄgar att förskolan ska hÄlla en hög kvalitet och utifrÄn lÀroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete dÀr barnens utveckling och lÀrande följs upp. Forskning visar Àven att kvalitetsbegreppet Àr komplext och uppfattas olika beroende pÄ perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte Àr att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och förÀldrar samt hur de förhÄller sig till begreppet. Studien belyses utifrÄn en diskursanalytisk forskningsansats dÀr det insamlade materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frÄgeformulÀr med nio förÀldrar.Resultatet visar att tvÄ samexisterade diskurser framtrÀder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, dÀr barnen och förÀldrarnas trygghet, glÀdje och vÀlbefinnande Àr i fokus. 2) LÀrande diskurs, dÀr barnens lÀrprocesser mÀts i förhÄllande till lÀroplanen.Slutsatsen utifrÄn resultatet visar att det Àr viktigt att skapa en förskola för barnen och dÀrmed utgÄ frÄn barnens perspektiv pÄ verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka strÄklÀrares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kÀnde att jag under min utbildning pÄ Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva strÄklÀrare försökte jag fÄ svar pÄ hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lÀrare som jag talat med före min studie hade svÄrt att sÀtta ord pÄ deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken pÄ att grÀva djupare och se om jag genom mer utförliga frÄgor kunde fÄ svar kring detta.

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angÄende sin syn pÄ alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhÀlle. Viktiga avsnitt rör till exempel sÄdant som vad Àr healing, hur kan en behandling gÄ till, grundlÀggande synsÀtt i alternativa diskurser och hur man ser pÄ sjukdom..