Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Trafikledare arbetar dygnet runt, Äret runt för att planera tÄgtrafiken i Sverige.  De ser till att tÄgen förs fram sÀkert pÄ ett riskfritt sÀtt men Àven att det Àr sÀkert för de som arbetar lÀngs spÄren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det Àr ett komplext arbete med höga krav pÄ trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som pÄverkar trafikledarna, pÄ driftledningscentralen i Hallsberg, frÀmst i störda lÀgen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, dÀr man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhÄllanden i sÀkerhetskritiska system.

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

 Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden dÄ vi har genomfört sammanlagt Ätta intervjuer med mÀn och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ sociologiska teorier: Pierre Bourdieus tvÄ begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet prÀglas genomgÄende av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vÄrt valda Àmne dÀr habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur vÄra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. NÀr personer upplever svÄrigheter med integration kan detta pÄ olika nivÄer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

Droger och drogbruk Àr knappast nÄgot nytt inom forskningsvÀrlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 Är i Sverige. Det var först pÄ 1960-talet man började uppmÀrksamma företeelsen, definiera det och pÄ sÄ sÀtt sÀtta ord pÄ drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga mÀn. Syftet med min studie har varit att tolka och fÄ en bÀttre förstÄelse av mÀnnens vardagsliv, deras drogbruk och omvÀrld. Detta har jag sökt svar pÄ genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att undersöka huruvida förÀldrars förestÀllningar gÀllande förÀldraledighet stÀmmer överens med verkliga förutsÀttningar, eller om det finns en skillnad dÀremellan. Mer specifikt har det undersökts om det Àr de allmÀnna förestÀllningarna gÀllande hindren för mÀns förÀldraledighet som styr eller om det Àr de faktiska förhÄllandena som styr uttaget. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ empiri dÀr datainsamlingen skett genom ett tillgÀnglighetsurval med enkÀt som mÀtinstrumentet.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har teori inom omrÄdet förÀldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehÄller en presentation av förÀldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vÄr förstÄelse och har Àven varit den ram utifrÄn vilken enkÀtfrÄgorna konstruerats.Resultaten frÄn empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar pÄ frÄgestÀllningen ska kunna ges.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

I den hÀr studien har jag fokuserat pÄ unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett Äsidosatt Àmne i Sverige, Àven om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt fÄ nÄgra tjejers eget perspektiv pÄ sitt bloggande och blogglÀsande. För att uppnÄ detta har jag genomfört en medieanalys dÀr ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande Àr ogiltigförklarande och ofta nedsÀttande, men med vissa öppningar dÀr tjejerna fÄr agens och trovÀrdighet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur homosexuella mÀn konstruerar förÀldraskap i ett samhÀlle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberÀttelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för förÀldrar oberoende av kön och sexuell orientering.FrÄgestÀllningarna Àr:Hur konstruerar homosexuella mÀn förÀldraskap i förhÄllande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhÄller sig homosexuella mÀn till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mÀns förÀldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgÄngspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet bestÄr av sju semistrukturerade intervjuer med Ätta homosexuella fÀder.

KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:OmvĂ€rldsförĂ€ndringen har medfört stora förĂ€ndringar inom det sĂ€kerhets och försvarspoli-tiska omrĂ„det. Sverige har gĂ„tt frĂ„n att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för sĂ€kerhet, till att bĂ„de ge och ta emot militĂ€rt stöd. FörĂ€ndringen har gett upphov till en debatt dĂ€r ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hĂ€vdar motsatsen. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n teorier om att sprĂ„ket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstĂ„r och uppfattar omvĂ€rlden.Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka hur ledande företrĂ€dare för sĂ€kerhets och försvars-politik har uttryckt förĂ€ndringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens Ă€r tongivan-de för den sĂ€kerhets och försvarspolitiska debatten och kan dĂ€rmed beskrivas vara en social handling dĂ€r sprĂ„ket bidrar till att skapa den sĂ€kerhets och försvarspolitiska agendan.

Manzai (??) is a Japanese comedy style similar to stand-up comedy but done by two people in the form of a dialogue. One is the Boke ?Funny man? and the other the Tsukkomi ?Straight man?. This work examines how manzai discourse is structured to create comedy by using the framework postulated by Abe (2006).

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.