This is a study of seven men that have suffered from a cruel punishment. The punishment involved getting their ear/ears cut off, prison with more torture and their families being deported from their homes to another town.My sample involved seven Iraqi men who suffered from this punishment during Saddams regime, they got this punishment because they refused to fight against Iran and Kuwait. I went to Iraq and met with the men in person and did interviews with them to understand the effect of the punishment on their personalities, and how the punishment have influenced their lives and interaction with other people in the society and around them.The study focuses on their suffering and how they have been able to live with this stigma. The method the study has used is the kvalitative method that involved interviewing them in their country Iraq and analyse their answers and then come to the results. My study was between 26 of March 2004 to 26 of April 2004.My study is based on the theory of social interaction and especially the symbolic interaction theories of G.H.

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i och förstÄelse för hur homosexuella mÀn upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stÄ emot den makt som heteronormativiteten innebÀr. Studien Àr kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella mÀn för att ta reda pÄ hur synen pÄ deras egna platser i tillvaron pÄverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat bestÄr av samt det offentliga samhÀllets struktur begrÀnsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur vÀl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhÀllet beror pÄ hur den sociala kontexten ser ut, men Àven pÄ vilken relation den homosexuella mannen sjÀlv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende pÄ situation, och att mÀnnens band till vÀnner och familj i stor utstrÀckning inte pÄverkas negativt av stigmat..

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

AbstractVi har undersökt sjÀlvkÀnslans bakomliggande diskurs i artiklar frÄn dags- och populÀrpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet sjÀlvkÀnsla gentemot andra samhÀlleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet sjÀlvkÀnsla skildras i media och hur det kan pÄverka vÄr identitet, och vÄrt beteende i dagens individuella samhÀlle. Vi har ocksÄ stÀllt oss frÄgan om medias fokusering pÄ begreppet sjÀlvkÀnsla enbart Àr positiv eller om den kan fÄ negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om sjÀlvkÀnsla, upptÀckte vi att mÄnga skildrade sjÀlvkÀnsla som en lösning pÄ mÄnga av dagens sociala problem sÄ som stress, utbrÀnning och problematiska förhÄllanden mÀnniskor emellan.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga hur studie- och yrkesvÀglednings-situationen ser ut för intagna pÄ kriminalvÄrdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvÀgledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vÀgledningsbehov inom om-rÄdet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet Àr att bidra med ny kunskap dÄ vi inte finner tidigare nationell forskning inom omrÄdet. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr orga-niserad pÄ kriminalvÄrdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvÀgledning, rehabilitering och kriminalvÄrdens rehabilitering. UtifrÄn resultatet ansÄgs studie- och yrkesvÀgledning som en naturlig del av kriminalvÄrdens rehabilitering. Resultatet pekar Àven pÄ att existerande studie- och yrkesvÀgledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprÀtthÄllandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga sprÄket som en reflektion av en skribents vÀrderingar och allmÀnna vÀrldsbild. Genom att analysera den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhÀllelig kontext söker uppsatsen att besvara frÄgestÀllningar kring vÀrderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgrÀnsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frÄgestÀllningar som stÀmmer vÀl in pÄ det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras pÄ..

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, dÀr lÄngtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsÀttning mot en lÄg ersÀttning, och dess deltagare. DÄ det Àr pÄtagligt svÄrare för Àldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera pÄ deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har ocksÄ varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska vÀlbefinnande och motivation. FrÄgestÀllningarna som Àr tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnÄ syftet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

The aim of our study is to research what the future help-needs and expectations on the civilian society are among Swedish soldiers before they are sent on their first deployment abroad, especially to Afghanistan. The fact that Sweden sends soldiers to a warzone is something that is new nd research according the help-needs from the returning soldiers are missing.This study is based on a qualitative method where the data consists of four focus group interviews with at least two participants in each focus group from three different military bases in Sweden. The results indicate that the soldiersÂŽexpectations on the civilian society are low but that they would like to have more support from the civilian society. An important notice during the study, we encountered the fact that the participants in some way feel stigmatized. The results also show that they want the Swedish armed forces to be in charge and provide the care for the soldiers where health professionals involved have som military background.

This is a qualitative study about unaccompanied refugee?s support that they can get from Social Services and Migration Board. It?s a survey that is made in SkellefteÄ Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support.