ABSTRACTThe aim of this study is to look into how ex-offenders experience that stigmatization and labeling- processes might affect their possibilities to create an integrated and adapted life in society. It is also of interest to study how and if the interviewees experience their self-image to be affected by these processes. Our research-questions are:-          How do ex-offender males experience stigmatization and labeling-processes to impact their possibilities when trying to re-integrate into society?-          Do ex-offender males experience their self-image being affected by stigmatization and labeling-processes? If so, how are they affected? In order to achieve this we interviewed members of the organization KRIS in Örebro, where we selected males over 23 years of age with a prior prison sentence. The study is based on the labeling-theory of Howard Becker as well as the stigma-theory by Erving Goffman.In the conclusions derived from the results we found that the interviewees experience a more distinct and obvious stigmatization and labeling from authorities such as the police and the legal system, than that from other people in society.

Syftet med denna studie Àr att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utstÀllningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head frÄn 2006 och Nationalmuseums Lust & Last frÄn 2011. UtstÀllningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utstÀllningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa tvÄ utstÀllningar som exempel..

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod fÄ förstÄelse för hur det Àr möjligt för f.d. kriminella att gÄ frÄn ett slutet system, prÀglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. UtifrÄn tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i SamhÀllet) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem mÀn, hÀmtade vi vÄrt material för att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lÀtt hamnar i ett utanförskap och Àr stigmatiserad vilket försvÄrat för vÄra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

SammanfattningBakgrund:Syfte:Metod:Resultat:Resultatet visade att mÄnga upplevde respekt, professionalitet och sekretess frÄn sjuksköterskan och Àven upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade ocksÄ brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var ocksÄ ett resultat vi sÄg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rÀdslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krÀvs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida lÀroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt pÄ de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur lÀrobokstexterna uttrycker demokrati, och dÀrigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. UtifrÄn huvudsyftet formuleras tvÄ delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har nÄgra sprÄkliga strategier för att nÄ ut till andrasprÄksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andrasprÄk. Materialet Àr en webbtext frÄn Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder frÄn Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign Àr metodologisk triangulering med enkÀter, intervjuer, anvÀndartester med andrasprÄksbrukare och textanalys utifrÄn testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Objective: 1.4 million people in Sweden state that they are having problems with hearing and the majority havehad no contact with the hearing rehabilitation services. To have a hearing loss seems to be associated withseveral negative attributes. This could be due to bad attitude and insufficient knowledge on hearing loss intoday?s society.Purpose: The purpose with this study was to map the adult populations attitude towards hearing loss and selfratedknowledge of hearing with a survey.Methods: A web survey was made for this study. An official link to the survey was shared from two Facebookaccounts to a total of 997 contacts and a total of 247 responses were collected.Results: The majority of the respondents have estimated their general knowledge of hearing to fairly extensivefollowed by very small.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Syftet med studien Àr att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhÄllningssÀtt till att vara öppen med sin sexuella lÀggning inom idrotten. Ansatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten Àr en sÀrskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser anvÀnds tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, bÄde inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhÄller sig till sitt utanförskap.

Abstract Detta Àr en undersökning av diskursiva förÀndringar i lÀromedel. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrobokstexten i historielÀromedel har förÀndrats under de senaste decennierna. FrÄgestÀllning: Hur har diskursen kring framstÀllningen av socialismen förÀndrats i historielÀromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen Àr hÀmtade dels frÄn Staffan Selanders LÀrobokskunskap frÄn 1988 och dels frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en lÀromedelsanalys. Vad som undersöks Àr dÀrför de tre omrÄdena urval, stil och förklaringar.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

MÄnga mÀnniskor lockas av utmaningen att bilda familj och bli förÀldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjÀnstemÀn anser sig kunna sÀkerstÀlla funktionshindrade mÀnniskors möjlighet att kunna vÀlja och fullfölja förÀldraskap och vilket samhÀllsstöd som erbjuds. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀmligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett omrÄde som det inte har forskats eller pratats om i nÄgon större utstrÀckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frÄgestÀllningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

By using contemorary work-theory this thesis aim to show how Yarden. En bera?ttelse, puts into play the circumstances of precarian work, circumstances that have gender political as well as identity political overtones. It tries to show how the idea of ?class-jouney? is used as a conciliatory element.