Syftet med denna studie är att rapportera prospektivt om handfunktion och aktivitetsutförande efter PIP- leds pyrocarbonprotes med efterföljande rehabiliteringsprogram. I studien används objektiva och subjektiva utvärderingsinstrument. Studien inkluderar 21 patienter i ett program som följer patienterna minst ett år (12-36 mån.). För objektiv utvärdering användes rörelseomfång (ROM) och greppstyrka och för subjektiv utvärdering användes validitetsreliabla instrumenten COPM och DASH. Smärta mättes med visual analogue scale (VAS).I studien har fyra av 21 patienter blivit reopererade pga smärta, infektion och inskränkt rörlighet.

Tuberkulos (TB) är en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det är främst elefanter på djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas. Bakterien Mycobacterium tuberculosis är vanligast orsakande agens men även fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom är viktnedgång, anorexi, svaghet, hosta och slem från snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna. Det kan vara svårt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.

SAMMANFATTNING Artros och skador i ledbrosk är vanliga problem hos både människor och djur, som orsakar stora fysiska besvär i form av smärta och nedsatt rörelseförmåga. Idag finns ett flertal olika behandlingsmetoder mot artros, men ännu finns ingen bra behandlingsmetod för att åstadkomma läkning av ett skadat ledbrosk. I den här studien användes kanin som modelldjur för att utvärdera en ny behandling mot artros på människa. Målet var att stimulera nybildning av ledbrosk via rekrytering av mesenkymala stamceller. Studien utfördes på 20 kaniner av rasen New Zeeland White, 6-7 månader gamla honor med en kroppsvikt på ca 4 kg. En ledskada skapades med borr på den mediala femurkondylen i kaninernas vänstra knäled under anestesi. Därefter injicerades en hyaluronsyragel enbart eller tillsammans med tillväxtfaktorn bone morphogenic protein-2 (BMP-2) i leden.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett retrovirus som ger upphov till en rad olika sjukdomstillstånd, däribland tumörsjukdomar. Viruset kan delas in i fyra subtyper (FeLV-A, -B, -C och -T) med naturligt förekommande variationer inom subgrupperna. Idag kan vi vaccinera mot FeLV men prevalensstudier har visat att viruset inte är så utrotat som man tidigare har trott att det är. Framförallt subtyperna FeLV-A och FeLV-B har förknippats med tumörsjukdomar. Den ledande teorin är att tumörerna uppstår på grund av den retrovirala mekanismen insertionsmutagenes vilken aktiverar signalvägar och genererar produkter förknippade med tumöruppkomst.

Bakground: Puerperal fever caused by group A Streptococcus is in a global context seen as a common cause of death in childbirth.Aim: To examine the consequences of group A streptococcus infections in women postpartum and to see what a nurse can do to stop the infection with adequate nursing interventions.Method: This is a review built on 15 articles. These articles were read in full and audited with a suitable template.Result: Women postpartum has 20 times higher risk to get group A stretococcus infection as compared to non pregnant. The consequences of Group A Streptococcus infection can lead to high fever, abscesses around the uterus, sepsis, acute respiratory distress syndrome (ARDS), hysterectomy and death. Patients who share room with infected patients carries an increased risk to be infected. Curtains between patient beds can be colonized by Group A Streptococcus.

Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården.Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014.

Bakgrund Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige.SyfteSyftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården.MetodArbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Pyometra (chronic purulent uterine inflammation) is a common disease in middle-aged and older intact bitches. The disease most frequently occurs in metoestrus and previous research studies have shown that both hormones and bacteria are involved in the development of the disease. Analysis of the blood levels of prostaglandin metabolite 15-keto-13,14-dihydro-PGF2? (PG-metabolite) has previously been shown to be clinically useful in the differentiation of canine uterine diseases such as pyometra and mucometra. The PG-metabolite concentration has also been correlated to severity in pyometra as determined by hospitalisation length. The purpose of the present study was to investigate if blood levels of PG-metabolite can differentiate uterine diseases such as pyometra from other diseases in female dogs.