Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

The aim of this study was to describe home care personnel and their experiences in palliative care. The design was qualitative and data were collected through interviews. Five home care personnel were interviewed, all women, whom have experience of palliative home care.The material was then analysed with qualitative content analysis and eight main categories, derived from experiences of home care personnel, were identified: relationship, safety, quality of care, a better end-of-life, routine, information, knowledge and competence, and work environment. The result showed that all participants of this study identified themselves as family members of the patients whom they had cared for during a long period of time. Additionally, the participants were emotionally touched when the patient died.The majority experienced that the patients do receive good care in their homes.

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande.

Aim: To investigate if physical exercise in combination with coaching will reduce pain and improve knee function in patients with mild to moderate osteoarthritis in the knee compared to physical exercise alone.Method: The study consisted of 42 patients who were randomized to either an intervention group or a control group. Both groups followed a standardized training program at home, but the intervention group received additional support with regard to the aim of their training, as well as extra coaching during the training period of ten weeks. A Visual Analog Scale (VAS) was used to evaluate the patients? pain. A 10 metre walking test, the Index of Muscle Function (IMF) and the Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) were also used to evaluate knee function.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

BackgroundResearch shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety.AimThe aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia.DesignSystematic literature review with a quantitative approach.ResultsSeveral studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia.

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences.

Background: The need for palliative care at home hasincreased in recent years as more people wish to die in their own homes. Toperform good palliative care by addressing patients' needs and desires of lifecare requires a better understanding of how nurses experience palliative careat home. Aim: The aim of the study was todescribe nurses experiences of caring for patients in palliative care in homecare. Method: The method was asystematic literature review and the article search resulted in elevenqualitative articles. An inductive qualitative approach was used where nursesdifferent experiences was identified. Results: Our results are reportedunder two themes:Opportunities and Barriers. Palliative carein home care experiencedby nurses in variousways in which personalgrowth, experience, guidance,trustful communication, cooperation and self-knowledgewas opportunies thatemerged. Barriers experienced by nurseswas ineffective communication,lack of time and abuseof power in palliative care at home.

Morbid jealousy is a relatively common problem that often results in relational conflicts, frequently involving violence. Eventually many relationships break down as a consequence of these conflicts. Despite of this morbid jealousy is considered to be under-researched. As regards the treatment of morbid jealousy there is however some evidence that cognitive behaviour therapy is a worthwhile treatment, and there is also a growing body of evidence that jealousy, normal as well as morbid, is an evolutionary adaptation. This study integrates an evolutionary psychological approach with cognitive behaviour therapy in the treatment of morbid jealousy.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

AbstractPain among patients in their final stage of life is a commonly occurring problem. Results fromthe Swedish Register of Palliative Care (SRPC) indicate that validated instruments forassessing pain are rarely used. Nurses' insufficient knowledge of pain and pain treatmentmethods may be a cause of maltreatment of patients who suffer from pain.The goal of this study was to determine whether training within the area of pain, painassessment and pain assessment instruments increases the use of validated pain assessmentinstruments utilized by nurses working in care homes for patients in the final stage of life inthe city of Uppsala.Method: A quantitative and quasi-experimental design was selected to perform the study.The intervention study that was used consisted of one training session where onequestionnaire was given before and one after the time of training. Register data were collectedfrom the SRPC given the question of pain assessment before and after the intervention.Results: The study showed that nurses more often used pain assessment instruments after thetraining session. The results also showed that nurses to a greater extent than before alternatedbetween the two validated pain assessment instruments that were introduced at the trainingsession.Conclusion: The results showed that when nurses at care homes are given training in the areaof pain and pain assessment they absorb and use the newly acquired knowledge in theirclinical work..

Cancer är en ständigt pågående process och påverkar livet, diagnosen cancer skapar många funderingar och känslor hos den drabbade individen. Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män och påverkar mannens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer. Arton artiklar som motsvarade syftet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att leva med smärta och vara impotent påverkar glädjen i livet, att vara orolig och skämmas över inkontinens, att inte vara redo att berätta för andra, att vara i behov av stöd och kunskap och att känna hopp ger balans i livet.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.