Introduction: A big part of the patients that recently has gone through operation at surgical units experiences pain in different scales after their operation. Untreated postoperative pain has been proved in different studies to increase to risk medical complications, longer rehabilitation, more days at the hospital and higher expenses for the hospital. One of the nurses? main tasks is to notice and relieve the pain of the patients. To engage the patients more in the medical process and make the nurses´ work more person-centered could make an impact on the postoperative pain and contribute to a better pain relief.

The aim of the study was to illustrate how music therapy can be used in the care of patients with schizophrenia and other psychotic illness.The method used was a literature review. Scientific articles were searched in PubMed, Cinahl, PsycINFO och Scopus databases with an outcome of ten articles, with in total 330 participants, that underwent quality and outcomes analysis.The results showed that music therapy could provide potential improvement in the patients' social functions and that it could also improve negative, some positive and general schizophrenia and psychotic symptoms in some patients. The form of music therapy used was often creative music activities with music therapist, with or without structure, or individually customized. The length of treatment varied widely. It was not possible to draw conclusions about which type of music therapy was best.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 barn av cancer som är den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen påverkas av detta under lång tid. En säker och trygg vardag ersätts med ständig strävan om överlevnad, att både barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rädsla, kaos och hjälplöshet. Syfte: Att beskriva föräldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

The aim of this paper was to illuminate the effect of mentalizationbased psychotherapy. The patients in the survey group were interviewed before and after treatment with regard to specific symptoms of borderline personality disorder and symptoms of other personality disorders with the semi structured interviews ZAN-BPD and SCID-II. Open interview questions that were worked up in a qualitative manner were as well put to the patients that had received the treatment program. A focus group interview with the staff working with the concept within the frame of the MBT-team of Psychiatry southwest in Stockholm was also carried out. The result shows on a group level between the pre and post measuring a reduction of specific borderline symptoms like impulsivity and cognitive symptoms.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight.

The purpose of this study was to describe patients? experiences when living with a venous leg ulcer in physical, psychological and social perspectives. The articles used to describe this condition were found in the databases: PubMed and Cinahl. Ten articles were included in the result: five with a qualitative approach, two with a quantitative approach and three with both qualitative and quantitative approaches. The results were presented through three headings: physical, psychological and social.

ABSTRACTBackground: After general anesthesia the cognitive ability is temporarily impaired. Cognitive recovery is necessary for the patient to be able to assimilate the information that she / he gets postoperatively. It also increases the patient safety. There are few methods to estimate and assess the patient's cognitive recovery before and after anesthesia. The purpose of this study is to test the usefulness of the instrument PQRS and to assess the patients cognitive recovery after anesthesia.

All vårdpersonal och då också sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med människor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivåer om sin sjukdom och också olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns någon skillnad på informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sätt att söka efter information. Resultatet bygger på 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och då framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekräftar gärna läkarens information med att söka alternativa källor.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.

Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange, unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo surgery. Awake conduction anaesthetic patients? experiences from the intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to examine awake conduction anaesthesia patients? experiences.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations..