Storleken på informationsmängderna i vad som finns tillgänglig på Internet idag gör att söktjänster närmast är en nödvändighet för informationsökning. Ibland kan det upplevas att det är svårt att hitta begärd information hos söktjänster utan att få fram en mängd oönskade sidor, så att man måste hitta relevant information bland dem och filtrera bort irrelevant information. Ett problem för många söktjänster är hur de ska kunna ta hänsyn till användarnas individuella informationsbehov och därigenom skapa förutsättningar för effektivare sökprocesser. Denna magisteruppsats handlar om användarnas upplevelser av informationssökning på Internet. Syftet med uppsatsen är att undersöka den problematik som finns när man söker information med hjälp av söktjänster på webben, användarnas syn på olika söktjänster och att även få fram förbättringsförslag.

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder.

Kundrelationerna i svenska B2C-företag är inte lika goda som de var för 60 år sedan och de är inte lika goda som företagen skulle önska att de var. Forskningsfrågan och syftet med uppsatsen var därför att förklara vad som påverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie då vi undersökte hur två stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de ställde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och därefter genom intervjuer med en intervjuperson på vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillräcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det är en ekonomisk fråga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte är standardiserad samt att det skulle kunna kränka kundernas integritet och därmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut.

I en värld full av teknik och information som flödar är det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orätta händer kan det innebära förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall även deras kunder. För att undvika detta bör rätt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men även organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men även hur viktig datan är, är olika aspekter som måste utvärderas för att kunna anpassa och investera i rätt typ av skydd. Denna studie jämför två svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasäkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som påverkar graden av säkerhetsmedvetenhet i en organisation.

I takt med den snabba utvecklingen av tjänster på Internet har flera av de ärenden som förr utfördes ansikte mot ansikte hamnat i den virtualiserade världen på Internet. Bankerna har tagit del av denna utveckling och fått de flesta kunder att utföra sina ärenden via deras Internettjänster. Denna möjlighet att utföra sina bankärenden på Internet har inte enbart varit positiv. Phishing är ett problem som dykt upp i samband med den här utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka utifall det finns en medvetenhet hos bankanvändaren gällande Internetbankens säkerhet samt hur användarna hanterar den säkerhetsinformation som banken ger ut.

Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

3D blir ett allt vanligare inslag i vår vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehåller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktärer. På grund av ämnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation på många sätt. Till exempel så kan det användas för att visualisera komplicerade systemprocesser för användare.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer.

Verksamhetsregler vid utformning av kravspecifikation © Shlomo Franko Markus Hansson Kandidatuppsats framlagd juni, 2006Omfång: 45 sidorHandledare: Pär- Ola Zander Abstract Sedan början 1900-talet har IS börjat ta en central roll i världsekonomin, människan har blivit beroende av dessa för att utföra sitt arbete. I takt med att fler verksamheter styrs av system. Dessa övervakar och administrerar den dagliga processen vilket har ställt allt högre krav på IS. Komplexiteten hos systemen har vuxit fram med de tekniska innovationer som skett, men oberoende av den tekniska framgången har företag och verksamheter inte förändrats i lika stor utsträckning. Strukturer inom en verksamhet är stela och är svåra att förändra, vilket medfört att man formar IS efter verksamheten.

Svensk hälso- och sjukvård innehåller i dagsläget ett stort antal informationssystem som inte kommunicerar med varandra digitalt. Detta minskar patientsäkerheten och leder till stora effektivitetsförluster inom verksamheten. Ett aktuellt ämne på både lokal, regional och nationell nivå är därför hur dessa system kan integreras. I denna uppsats presenterar vi ett ramverk för utvärdering av de integrationsförslag som olika IS-leverantörer erbjuder hälso- och sjukvårdsorganisationer. Ramverket har vi själva utformat och för att exemplifiera dess användningsområden, har vi applicerat det på ett avgränsat problemområde hos analysobjektet, universitetssjukhuset i Lund (USiL).

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp.