Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares yrkesidentitet i Tunabygdens lärarklubb mellan åren 1930-1953, och se om deras självuppfattningar och föreställningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhälleliga fält har förändrats under klubbens verksamhetshistoria. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har varit: Vad anses i Tunabygdens lärarklubb vara lärarens angelägenheter i sin roll som fostrare, vad ingår i lärarens fält? Hur reflekterar lärarna i Tunabygdens lärarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhälleliga fälten? Samt, sker det någon förändring under klubbens verksamhetshistoria gällande vad som uppfattas vara lärares angelägenheter i sin roll som fostrare, samt hur lärarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om så är fallet, vad kan detta bero på? Ett flertal slutsatser kan dras utifrån det berörda källmaterialet. En slutsats är att lärarnas fostransanspråk på samhälleliga fält grundar sig bland annat på en funktionell syn på läraryrket och skolan, där skolan och lärarna förväntas tillgodose vissa samhällsbehov. Ytterliga slutsatser är att lärarnas självreflektion kring den egna fostrande rollen påverkas i hög grad av samhällets utveckling..

The purpose of my essay is to analyse the antiziganism imparted by the Swedish Governement during the 1930´s and 1940´s. The starting points are the text in the first published chapter of the Governement´s White Paper and other political texts refered to concerning surveys of the gypsies. My sources will be these texts important for the time period of my essay. The White Paper recites in chronological order for the repeatedly made surveys and registrations of the gypsies made by the authorities during the 1900´s. My analysis will apply the theories of Michel Foucault being about biopower/biopolitics and the method for ideological analysis by Sven-Eric Liedman.

In 1929, the Scientific Crime Detection Laboratory was established in Chicago?the first of its kind in the United States. The purpose was to engage in practical use of scientific methods in the detection of crime. In 1930, the institute published its own periodical called The American Journal of Police Science. Applying the theory of boundary-work, this essay analyses how the novelty institute argued its legitimacy as a scientific establishment through the expansion of Police Science as a collective field of knowledge.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. Källa vid sammanställningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin är uppställd enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lämpliga tidsperioder för att göra materialet mer lättöverskådligt.

The main aim of this research is to survey the general colour scheme for private dwellings inVisby, built 1860?1930. During this period the visual appearance of the town of Visby changedsubstantially, since the increased local production of lime led to the plastering of many woodenbuildings. Which colour schemes were chosen for the different building types of the historic centreof Visby, and which colours came to dominate the time period? The methods used for answeringthese questions have partly been field studies on site and sampling of selected buildings, andpartly critical reading and observation of iconographic material (paintings, drawings, aquarelles,postcards and photographs).

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealinstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det?.