Sök:

Sökresultat:

219 Uppsatser om Café 1930 - Sida 2 av 15

Lysande rör, rörligt ideal : belysningsbranschens introducerande av lysröret i Sverige

During the 1930ÂŽs the hot potato for the Swedish lighting associations were how to create the most suitable light for every situation, either for industries, offices or homes. The light bulb were the most frequently used source of light but due to limitied luminous intensity, big halls sometimes required up to hundreds of light bulbs to produce the right amount of light. Two kinds of different lights, by different reasons, can be titled the predecessors of the fluorescent lighting during the 1930ÂŽs: The volfram-filament tube light due to its estetic similarities and the electric discharge (mercury- and sodium-) lamps due to its technical resemblance. Even though they came in quite wide use (the volfram tube in public halls (e. g.

Plikttrogen och duglig : En studie av lÀrar- och lÀrarinneideal i dödsrunor Ären 1928-1930

Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.

TvÄ auktoritÀra ideologiers utbredning i Sverige och Norrbotten under 1930-talet och fram till andra vÀrldskrigets slut: med fokus pÄ PiteÄbygden

Under 1930-talet och fram till andra vÀrldskrigets slut framtrÀdde auktoritÀra ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats Àr att granska dessa ideologiers utbredning och vÀljarstöd, med tyngdpunkt pÄ nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i PiteÄbygden under denna tid. Jag granskar Àven kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland vÀljarkÄren i Norrbotten och i PiteÄbygden. Jag har rÀknat antalet medlemmar/anhÀngare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jÀmfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar dÄ det inte finns nÄgra fullstÀndiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor pÄ de "obligatoriska" jul- och nyÄrshÀlsningar som anhÀngarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.

Kvinnoliv i hemmens förÀndring och upplevelser av hushÄllsteknikens utveckling och kvinnors hushÄllsarbete frÄn 1930-talet och framÄt

SamhÀllet har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. Vi har gÄtt frÄn ett jordbruksbaserat samhÀlle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhÀlle. Kvinnans roll har förÀndrats frÄn att ha varit förvÀrvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. FrÄn 1960-talet har rollen förÀndrats till att vara deltagande i förvÀrvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushÄllsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom omrÄdet hushÄllsteknik pÄverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Missionsförbundets ungdomsförening i BorlÀnge 1930-1950

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.

StrÄlande tider, hÀrliga tider? Konsumtion av pilsnerfilmer och Àldre svenska komiska filmer i en nutida kontext

In Sweden there has been a surge of interest in the films classified as pilsnerfilms, i.e. comicalfilms produced for little money in the 1930's and containing a more working class and/or ruralsetting then the so called "champagne comedies" from the same era. The concept"pilsnerfilm" is how ever a little vague and although the main focus of this paper ispilsnerfilms, it will also cover other types of comical films made in Sweden between the1930's and 1940's.This paper examines the now-existing network of people interested in these types of movies.It will do so by interviewing seven of the most prominent fans of movies made during the1930's and 1940's. Most of them are living in Stockholm. The paper discuss how through theconsumption of these types of films, a nostalgic gaze is created.

Badrum i Sverige mellan 1930 och 1980 - En undersökning av kulturvÄrdens glömda rum

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:23.

FrÄn dekoration till funktion 1930-1940-talens villatrÀdgÄrdar

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:08.

Spegel, Spegel pÄ vÀggen dÀr : spegeln som inredningsobjekt under den gustavianska tiden och under funktionalismen

The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930.

SjÀlvstÀndig men beroende. Att arbeta som distriktssköterska pÄ den svenska landsbygden under 1920-1930- talen

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrÄgas av en del arbetsgivare utan ofta likstÀlls med en allmÀnsjuksköterskas. Att kÀnna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lÀttare att förstÄ hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter Àn idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet Àr att beskriva hur distriktssköterskans arbete, vÀrderingar och villkor sÄg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

Hemmet, kvinnan och moralen : I Malmö stads barnavÄrdsutredningar 1930-1936

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of womanŽs connection to home and family, have been the grounds for the study.

Nationalsocialismen i Sverige 1924-1950

Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

Hysteri i Sverige : Sjukdomen, dess orsak och botemedel genom tre svenska lÀkares verk under Ären 1875?1930

Den hÀr uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska lÀkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. FrÄgor som stÄr till grund för undersökningen Àr hur dessa lÀkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur lÀkarna skiljer sig gentemot varandra.En stor inspirationskÀlla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) dÄ den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar ocksÄ kvinnans sociala stÀllning, de sÄ kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer ocksÄ att fungera som forskningslÀge, vilket jag har valt att utgÄ ifrÄn i undersökningen..

I de "allmÀnna" mÀnniskornas intresse : En undersökning av pressens sjÀlvreglering 1930-1970

Uppsatsen undersöker, med utgÄngspunkt i den svenska pressens sjÀlvreglering, de syften och strÀvanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfÀren och samhÀllsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner pÄ Publicistklubben under Ären 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfÀren har bestÀmts i förhÄllande till den samhÀllsnytta som en publicering innebÀr, och i de fall dÄ en sÄdan funnits har hÀndelsen befunnits vara offentlig, och i de fall dÄ en publicering inte tjÀnat samhÀllsintresset har hÀndelsen befunnits vara av privat karaktÀr. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhÀllsmedlemmarna, samtidigt som normen sjÀlv etablerar en makt i pressen genom att vÀrdera vilka som kan eller inte kan fÄ upptrÀda i offentligheten. Denna vÀrdering sker utifrÄn den roll som pressen har tilldelats i samhÀllet, vilket pÄ förhand bestÀmmer en Äsikt eller handling som legitim eller inte i förhÄllande till det syfte som pressen har..

7 § Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder

Lag (1936:81) om skuldebrev Àr en av fÄ lagar som reglerar betalning. Skuldebrevslagen stiftades pÄ 1930-talet, nÀr de flesta betalningar gjordes med hjÀlp av sedlar och mynt. Idag sker emellertid betalningar ofta genom moderna betalningsmetoder sÄsom girering, konto- och kreditkortbetalning och e- betalning. 7 § Skuldebrevslagen reglerar betalningar av skulder stÀllda i en utlÀndsk valuta, och paragrafen ger gÀldenÀren en rÀtt att, istÀllet för den avtalade valutan, betala i en gÄngbar valuta pÄ betalningsorten. I uppsatsen utreds vilken funktion som 7 § Skuldebrevslagen kan och bör fylla nÀr betalning görs via en modern betalningsmetod.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->