Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.

I will write about product placement in film from a Swedish point of view. This entails writing about Swedish films with different types of product placements, not only how they are done but also discuss how they succeed from a sales perspective. In my earlier work I have written about the product placement of watches. In this thesis I focus on the film series about the Swedish agent Carl Hamilton, since here you can see how Swedish film has developed during the past 30 years with regard to product placements. Both world politics and the concrete placements are illustrated in a clear way.

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema..

Det här examensarbetet är det sista momentet i den treåriga datorgrafiksutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet, institutionen i Skellefteå. Examensarbetet har pågått i tio veckor och har utförts på Sveng.com, Vasa, Finland. Resultatet är grafik för tre mobilspel samt 3D modeller och miljöer för animerad film..

The art of producing films have been around for more than a century and the technology just continues to evolve. But although much has happened in 100 years, there are also processes, theories and practices that look the same now as then. I write this thesis because I want to find the differences between the analogue and the digital way of production. This study is based on a qualitative approach because my ambition is to seek the views concerning film production processes. The advantages of analogue film is that it contains more information than the digital formats and that it has a more cinematic style.

Arbetet är tänkt att belysa barn och ungdomars förmåga att med källkritiska ögon kunna ta till sig undervisning som framställs med hjälp av filmer, böcker, spel mm som innehar historiska teman. Film är och bör vara ett fantastiskt hjälpmedel för ungdomarna. Om de får förklarat hur de ska tillgodose sig med informationen som framställs i exempelvis filmer som kan inneha förvanskade detaljer. Om källkritiken finns närvarande som en faktor i undervisningen för att kontrollera sanningsenligheten i filmer, böcker, spel mm blir ungdomarna medvetna om den förvanskning som ofta finns inom film och skönlitterära verk. Undersökningen bygger på enkät av 17 gymnasieelever och resultatet spänner från ointresserade elever till elever som har ett källkritiskt förhållningssätt till film..

Film is a tool frequently used by teachers, but it is often limited to showing students how historical time periods looked like, or as a way for students to search for historical inaccuracies. The aim of this essay is to study whether it is possible to use two films based on the legend of Robin Hood as a way to teach students how to contextualize gender history. Through the use of film analysis and gender analysis of two different versions of Robin Hood, The adventures of Robin Hood and Robin Hood: Prince of thieves were analyzed. The study has shown that it is indeed possible to use film as a source material for the study of gender history, and that film can tell us a lot about the contemporary view of gender, masculinity and femininity. The didactical analysis concluded that there was no theoretical objection of using film as a source material; however, there are some things that a teacher should be aware of. Although film may be a good way to create a varied study environment and benefit students with reading- and writing disabilities, there is a risk that time-constraints and lack of knowledge of film and its methodology on, behalf of both teachers and students, may make it hard to implement.

Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

This Masters thesis concerns feature film services in Swedish public libraries. We have investigated the opinion of eight librarians concerning values and criteria for selection as regards film. The theory chosen comes from varied disciplines, for example sociology, adapted to our subject. The most important theories are Antonio Gramscis idea of hegemony, Herbert J. Gans concept of taste cultures and Carl Gustav Johannsens discussion about quality.

AbstractTitle: When book becomes film... ? a comparative analysis of the book and film Catch me if you can (När bok blir till film?En jämförande analys av boken och filmen Catch me if you can)Number of pages: 46Author: Majlinda JunikuTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To study what model of dramaturgy belongs to the film Catch me if you can and to see what has been crossed out, altered and added from the book so the narrative will fit this model.Material/Method: The film Catch me if you can and the book with the same name has been used to analyze the differences between them. I have divided the differences into three categories: Crossed out, Altered and Added. In the analysis section these have been presented in each section of the film.Main results: Catch me if you can is definetly a film made with the design of the Anglosaxon model, mostly because of its timestructure and that it portrays an action and not just a condition which is normal in the epic-lyric model.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..