Med detta examensarbete vill jag redogöra för hur Funktionsinriktad MusikTerapi kom till, och vad dess metod (den s.k. FMT-metoden) går ut på. Med två fallbeskrivningar vill jag redovisa hur jag arbetat med metoden med två personer. Utifrån de två fallbeskrivningarna ska jag försöka svara på om, och hur FMT kan skapa förutsättningar för utveckling av stabilitet. Min slutsats är att jag, med hjälp av olika sätt att ställa upp instrument, användning av attribut och sätt att utforma en session, kunnat stärka och utveckla de två personernas stabilitet..

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrån följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillämpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sådant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmåga att samverka. Det har jag gjort utifrån följande frågeställning: Hur kan FMT-metoden användas för att påverka förmågan att samverka? Undersökningen bygger på fallbeskrivningar av två individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgår därtill från dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan främjas hos individer med svår utvecklingsstörning.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet.

Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Den här uppsatsen handlar om EMDR- metoden.En psykoterapeutisk metod som syftar till att bearbeta minnen från traumatiska händelseroch mildra de psykologiska konsekvenserna. Francine Shapiro utvecklade denna metod 1989 för behandling av trauma. Det påstås att 84- 100 % av dem som behandlas mot Post traumatisk stress syndrom med denna metod blir fria från symptom på endast 1-3 behandlingar. Shapiro påstår att metoden är effektivare än någon annan terapeutisk behandlingsmetod.Huvudsyftet med att välja att skriva om detta, var att införskaffa kunskap om EMDR- metoden i sin helhet. Om dess uppkomst och utveckling.

Syftet med detta kandidatarbete var att framställa en analysmetod för dekonstruktion av ljuddesign i film. Målet med analysmetoden var att skapa ett förhållningssätt för ljuddesigners som gör det enklare att lära sig från ljudläggningar och genom övning eventuellt kunna bidra till ett mer avancerat sätt att tänka på vad ljud kan göra i en filmproduktion.Metoden är tänkt som ett stöd för blivande ljuddesigners som lärt sig tekniska kunskaper men kämpar med den kreativa biten där problemen inte har lika konkreta lösningar. Metoden är också tänkt som ett supplement till mer erfarna ljuddesigners för övning på sina kunskaper ellerförbättring av deras egen process.Vi tycker metoden nådde upp till de målen, men den visade sig också vara mer flexibel än så. Genom applicering av metoden inför arbete med vår gestaltning där vi ljudlade ett filmklipp blev designprocessen mycket enklare att komma igenom. Vi tror därför att en metod som vår kan vara en viktig del i att få in ljud tidigare i en filmproduktion..

Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet.

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden.

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlärning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat språk och inlärning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid språkinlärning, såsom motivation, ålder och härkomst. Dessa två huvudämnen, rörelse och språk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, där dessa bildar en kombination för andraspråksinlärning. Jag har funnit en metod för andraspråksinlärning som utgår från rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå..

Med musiken till hands ? Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem..

Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman?s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor.