I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.

Det eftersträvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon koppling mellan värdepremien och företagsstorlek på den svenska marknaden, dvs. om små svenska företag har högre värdepremie än stora eller tvärtom. För att ta reda på det delade jag den generella värdepremien för samtliga aktier i två värdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jämförelse mellan värdepremien för små företag (VMGS) och värdepremien för stora företag (VMGB). Därefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika värdepremierna.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Denna studie jämför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspår avkastning på en global aktiemarknad. CAPM utgår ifrån att investerarna förväntar sig en riskfri ränta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs är en utvidgning av CAPM modellen, där företagens storlek och book-to-market-värde läggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jämförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgående bättre på att förklara och förutspå avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market värde.

Denna studie jämför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspår avkastning på en global aktiemarknad. CAPM utgår ifrån att investerarna förväntar sig en riskfri ränta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs är en utvidgning av CAPM modellen, där företagens storlek och book-to-market-värde läggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jämförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgående bättre på att förklara och förutspå avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market värde.

An efficient market implies that the use of fundamental analysis should not result in excess return, and that any return exceeding the market average can be explained by compensation for risk, accord-ing to The Capital Asset Pricing Model (CAPM). The focus of this study is to test whether the suc-cessful investment strategy developed by Piotroski (2000) generates excess return on American data, after risk adjustment by using Fama & French?s (1993) 3-factor and Carhart?s (1997) 4-factor CAPM. Initially we form stock portfolios based on companies characterized by high book-to-market values, additionally, we divide them into different performance classes by ranking them with Piotroski?s (2000) measure of financial performance, F_SCORE.

I denna studie har vi haft som avsikt att jämföra två modeller som förklarar avkastningen på aktiemarknaden. Modellerna är Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktormodell(FF3). Undersökningen har gjorts på Nasdaq OMX Nordic Stockholm över perioden 2002 till 2012. Vi har valt att göra denna undersökning för att se huruvida FF3 med två extra faktorer kan förklara avkastningen på aktiemarknaden bättre än CAPM. Sex portföljer konstruerades och vi har visat att FF3 statistiskt signifikant förklarar mer än CAPM för fem av sex portföljer.

Syftet med uppsatsen är att diskutera det så kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanställer en del av litteraturdiskussionen som finns på området samt empiriskttestar C-CAPM på svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebär attöveravkastningen på aktier är så stor att det inte stämmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie på kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att ändra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle även uppkommer på svensk data..

Uppsatsen undersöker med användande av rangsummetest om LPM-modellen är mer lämplig än riskmått baserade på varians och systematiska riskmått baserade på CAPM för analys och urval av svenska hedgefonder under perioden 1996 - april 2001..

Syfte: Undersöka om det är möjligt att generera en överavkastning på aktier gentemot marknadsindex på OMXS Industrials enligt Net Current Asset Value strategin.Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod för att undersöka historiska aktievärden. Datan som används i undersökningen hämtas från Thomson Reuters Datastream och de statistiska värdena bearbetas i Microsoft Office ExcelTeoretiska utgångspunkter: Studien har sin förklaring med utgångspunkt från teorierna om den effektiva marknadshypotesen och CAPM modellen, samt ett avsnitt som utreder principerna om hur värderingsstrategier bör följas.Resultat: Beroende på längden av innehavsperioden visar studien att det i de samtliga fall är fullt möjligt att överträffa marknadsindex, och att den riskjusterade avkastningen i de flesta fall är högre än marknadsindex..

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata.

This thesis explores some issues regarding estimations of the cost of capital on the Stockholm Stock Exchange through reverse engineering of the Residual Income Valuation model and through usage of the Capital Asset Pricing Model. Previous studies are in conflict of whether the risk premium changes considerably over time or not. Furthermore, the risk premium estimated by CAPM tends to be fairly stable. In this study, reverse engineering of the cost of capital implied by analysts? forecasts shows a significant difference in the risk premium over time.

The purpose of this Bachelor thesis is to analyze if there is a correlation between stock prices and the amount of searches of the companies names on Google. The theories used in the study were Capital Asset Pricing Model (CAPM) and Efficient Market Hypothesis (EMH). Regressions analysis is used as the statistical method to see if there is a significant correlation between the stock prices and the amout of searches of the company name on Google. The data used were the rate of return of three companies (ABB, Oriflame and Sandvik) on the Nasdaq OMX Nordic stock market, the rate of return of the Nasdaq OMX Nordic stock market index (OMX Stockholm_PI) and the Google search frequency from Google Trends on each company. The result showed no significance and the conclusion of the thesis is that there is no significant correlation between the three studied companies and their search frequency on the search engine Google..

Background: Since the early 60?s, the CAPM or Capital Asset Pricing Model, has been an invaluable tool for assessing an asset's expected return, assuming that the asset is added to an already well-diversified portfolio of assets. CAPM theory assume that the unsystematic risk can be diversified and that the systematic, market-specific, risk is determined by the Beta value, from the Greek ?. An investor who takes big risks expect higher returns.One of the CAPM?s basic assumptions is that disruption in the market is not taken into account.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur arbetet går till med Umeå-modellen som läs- och skrivinlärningsmodell samt vad olika lärare anser vara modellens för- och nackdelar.  För att ta reda på olika lärares åsikter om Umeå-modellen intervjuade vi åtta yrkesverksamma lärare varav fyra som arbetar med modellen, fyra som inte arbetar med den samt en läs- och skrivmentor. Vårt resultat visade att de som använder Umeå-modellen arbetar noggrant efter den och ser många fördelar med modellen. De som däremot inte använder Umeå-modellen har svårare att se fördelar med modellen och använder sig i stället av delar av olika ljudenliga läs- och skrivinlärningsmodeller. Nackdelar som framkom var att Umeå-modellen är för strikt, det krävs gedigen utbildning samt att det saknas läromedel.  .