Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Sammanfattning Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades.

MARIA HEDIN, CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET, Ergonomisk design och produktion MARIA MARKLUND, TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN, Industriell design Examensarbetet har utförts inom programmen Industriell design samt Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet under en period av 20 veckor i oktober 2006 till februari 2007. Uppgiften var att utveckla koncept för ett lyfthjälpmedel till den MultiTask-cell (MTC) som nyligen installerats i Volvo Aeros produktion i Trollhättan. Cellen består av fem MultiTask-maskiner vilket innebär att varje maskin kan utföra alla nödvändiga operationer (borrning, svarvning, fräsning etc.). I maskinerna bearbetas detaljer till flygmotorer med hjälp av verktyg som till största delen hanteras av industrirobotar. När den bearbetande delen på verktygen ska bytas sker däremot hanteringen manuellt av operatörerna. I MTC:n finns ett område speciellt avsett för byte av den bearbetande delen på verktyg, även kallat ställning av verktyg.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Detta examensarbete har bedrivits på Scania i Södertälje hos gruppen för bärande chassi, RTCB. Uppgiften har varit att utvärdera möjligheterna att införa bladfjädrar i komposit på framaxel med 7.5-8 tons axeltryck. Redan under 80-talet bedrevs ett utvecklingsprojekt på Scania med kompositfjädrar. 1990 lades det projektet ned främst för att det inte fanns någon lämplig serieproducent till kompositfjädrar, men även till följd av vissa problem med slagkänslighet i materialet och att det under den här perioden bedrevs många utvecklingsprojekt på Scania. Sedan mitten på 90-talet finns det i USA en serieproducent av kompositfjädrar till tunga lastbilar på axeltryck av 6.5 ton, som bland annat levererar till några av de stora lastbilsmärkena på den Amerikanska marknaden.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Fårproduktion är en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion ställer högre krav på smittskydd och åtgärder för att förhindra smittor att komma in i besättningen. Förekomsten av en smitta i en besättning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utsträckning, ställas allt högre krav från allmänheten på producenterna rörande smittskydd med tanke på de senaste utbrotten i världen av fågelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vårt arbete undersökt smittskyddstänkandet hos fårklippare i Sverige idag och frågat ut några av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkätkaraktär.

I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma. Syftet med den här litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA är, vilka orsakerna är, vilka följder det kan få med särskilt fokus på fång, samt hur man kan förebygga utvecklingen av SARA. Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mängder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sänkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen från vommen, och SARA kan därigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och får därmed en större absorptiv förmåga. Vid ett snabbt byte går denna anpassning dock inte alltid tillräckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sänks. Även vommens mikroflora förändras vid utfodring med en större andel kraftfoder. I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses.

En större livsmedelproducent i Örebro hade problem med hög sjukfrånvaro. I ett försök att komma tillrätta med den genomfördes projektet ?Tidig rehabilitering? under perioden 2004-03-15 ? 2005-03-15 i samarbete med Previa. Målet var att minska sjukfrånvaron med två procentenheter under projekttiden. Man önskade också undersöka metodens effektivitet, få en bild av sjukdomspanoramat på företaget, samt påvisa eventuella köns- eller åldersskillnader.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Schimpanser (Pan troglodytes) är människoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstånd främst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstår vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrån detta välja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda är komplex, det finns olika skäl bakom varför man inför återplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillräckligt genetiskt material, för att hjälpa utrotningshotade djurarter eller för att på nytt introducera en art till ett habitat där de tidigare funnits men nu utrotats på.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet på den treåriga utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot Energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet är utfört mot Trioplast Fjugesta AB som tillverkar industrifilm. Hösten 2005 utförde Trioplast Fjugesta AB en energianalys i samarbete med ÖNET, Energikontoret Örebro län. Syftet med examensarbetet är att utifrån analysen arbeta fram förslag som kan minska behovet av el och olja. Arbetet ska resultera i en teknisk beskrivning av förslagen samt en kalkyl över lönsamheten.

I takt med att energipriserna stiger och resultatet av rådande klimatbelastningen blir allt tydligare så finns det flera starka anledningar att minska energianvändningen. ICA har som mål att minska de direkta utsläppen av växthusgaser med minst 30 % till år 2020 jämfört med år 2006. Examensarbetet behandlar två delar med ett gemensamt syfte; att arbeta fram åtgärder som kan minska energianvändningen och energikostnaderna för kylda lager. Detta gjordes genom en fallstudie på ICA DE Borlänge, vilket är ett av ICAs sex lager på svensk mark. Den ena delen av arbetet är en energiutredning där verksamhetens energianvändning kartlagts och med detta som underlag presenteras sedan ett antal åtgärdsförslag.

Denna rapport är resultatet av utformningen av ett källsorteringskärl avsett för användning på bensinstationer. Uppdragsgivaren Återvinningslösningar i Norr AB har tidigare erfarenhet från källsorteringsmarknaden med sin produkt Sortify som är ett källsorteringskärl avsett för allmänna utomhusmiljöer. Projektet var från början tänkt att leda till en produkt avsedd för inomhusmiljöer men tog en vändning när uppdragsgivaren såg stor potential i att utveckla ett av koncepten anpassat till bensinstationer.I början utfördes en förstudie för att skapa en bra kunskapsgrund för resten av projektet. Det lästes på om bland annat källsortering och återvinning och marknaden för avfallskärl undersöktes. För att hitta olika problem med användande och skötsel av avfallskärl lämnades dels en enkät ut till privatpersoner samt att intervjuer hölls med anställda på Luleå kommun.