Sökresultat:
1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 66 av 120
Nyttan med affÀrssystem
Detta examensarbete genomfördes för att nyttovÀrdera affÀrsnyttan med affÀrssystem i allmÀnhet ochsystemet Jeeves i synnerhet. VÄr ansats innehÄller en kombination av kvantitativ och kvalitativ metodmed nyttovÀrdering, processanalys och statistisk analys.TvÄ PENG-analyser har genomförts hos företagen Ricoh AB och Lindberg & Son AB. Företagenskiljer sig vÀldigt mycket i storlek dÄ Ricoh kan kategoriseras som ett stort företag och Lindberg &Son som ett medelstort företag. De tvÄ företag skiljer sig ocksÄ i anvÀndarfas av sitt affÀrssystem dÄ Ricoh har anvÀnt sitt system redan i 3 Är, medan Lindberg & Son anvÀnder i dagslÀget endast vissafunktioner av systemet och hÄller pÄ med att sÀtta i drift resterande moduler. Det Àr dÀrför medan vigenomförde nyttoanalyserna sÄ fick vi möjligheten att vÀrdera bÄde nuvarande nyttor ochframtida/förvÀntade nyttor.
TillÀmpning av induktionsuppvÀrmning i automatisk ytbehandlingsutrustning med termoplast för metalldetaljer
Detta examensarbete Àr utfört vid Korroterm AB som Àr belÀget i Linghem utanför Linköping. Företaget Àr en mindre underleverantör med cirka 25 anstÀllda som specialiserat sig pÄ ytbehandling av metalldetaljer med termoplast.Syftet med detta arbete har varit att undersöka möjligheterna med induktionsuppvÀrmning för deras produktion och utveckla en effektiv utrustning som tillÀmpar denna teknik. Ett mÄl Àr att utrustningen skall klara att automatiskt hantera och belÀgga detaljer av en mindre skokartongs (med mÄtt kring 30*30*30cm) storlek.Genom litteratur, muntlig kommunikation och praktiskt arbete har studier inom induktionsteknik och termoplastbelÀggning utförts. Inriktningen pÄ dessa studier har varit att fÄ förstÄelse för grunderna, hur de fungerar och vilka begrÀnsningar som finns med teknikerna.För framtagning av konceptlösningar till utrustningen har ?Systematisk Konceptutveckling? av Ulf Liedholm anvÀnds med en viss modifikation.
Utveckling av 2D bildanalysmetodik för mÀtning av jÀrnmalmsrÄkulors storlek och form
Ă
r 2009 antog IMO en ny resolution som innebÀr att ett nytt instrument gradvis kommer införas som obligatorisk standardutrustning pÄ fartygsbryggan. Detta system förkortas BNWAS vilket stÄr för Bridge Navigational Watch Alarm System och Àr kortfattat ett dödmansalarm som syftar till att varna vid otillrÀcklig aktivitet pÄ bryggan. Detta system har funnits en tid men blir nu obligatoriskt ombord. Detta pÄverkar arbetssituationen och arbetsmiljön för vakthavande styrmÀn. Denna studie syftar till att undersöka vad styrmÀn som arbetar med systemet har för uppfattning och Äsikter om systemet.
K3-regelverket : Förenklade redovisningsregler?
Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.
SÄ ska det lÄta! - om klangideal och sÄngteknik i kör
Ămnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltĂ€ckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions Ă€r ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankvĂ€sendet sĂ„ infördes kapitaltĂ€ckningsregleringarna Basel I Ă„r 1988 och Ă„r 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det Ă€r dĂ€rför intressant att studera huruvida Basel II har haft nĂ„gon effekt pĂ„ redovisningenskvalitet och dĂ€rmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte Ă€r att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II pĂ„ resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankvĂ€sendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sĂ€tt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnĂ„ syftet med studien sĂ„ har en kvantitativ metod tillĂ€mpats.
FrÄn köpcentrum till upplevelseforum : Utvecklingen 1950-2020
Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stÄtt i fokus för vad som karaktÀriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella vÀrderingsskiftet stÀller dagens besökare nya krav pÄ köpcentrum och dess involverade aktörer. PÄgÄende och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig frÄn vad som tidigare har karaktÀriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade frÄn andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhÀllet. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av stÀdernas miljö.
Att vara projektledare i en frivilligorganisation
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.
Geografiska mönster av skogsbrÀnsleflöden för JÀmtlands lÀn
BiobrÀnslen stÄr i dagslÀget för 20 % av Sveriges tillförda energi. AnvÀndandet av förnyelsebara kÀllor förvÀntas öka till 50 % Är 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 mÄlen. Balansen mellan förbrukning och tillgÄng pÄ skogsbrÀnslen beskrivs som ojÀmnt fördelad över landet. För tÀtbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige rÄder ett underskott medan den potentiella tillgÄngen Äterfinns i Norrlands inland.
Arbetet syftade till att beskriva 2011 Ärs skogsbrÀnsleflöden för JÀmtland med avseende pÄ vad som stannade respektive lÀmnade lÀnet. Arbetet berÀknade Àven upptagningsomrÄden för JÀmtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvÀrmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion
1.
Företagsfusioner : en studie av aktörer, motiv och drivkrafter
Fusionernas antal och storlek har ökat för varje Är, och företagsvÀrlden har prÀglats av en fusionsyra som Àr frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i sÄ stor utstrÀckning samtidigt som det pÄvisas att en majoritet av företagsaffÀrerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras ocksÄ i viss mÄn vilket utfallet av en fusion blir beroende pÄ vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som anvÀnds Àr dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin pÄ fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende pÄ att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri.
BokföringsnÀmndens k-projekt - vad fÄr det för pÄverkan pÄ revisionsbyrÄerna?
För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnÀmnden pÄbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebÀr att företagen delas in i fyra kategorier beroende pÄ deras storlek, dÀr varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur revisionsbyrÄerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar Àven till att jÀmföra de större med de mindrebyrÄerna för att ta reda pÄ vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin Àr en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag.
FörskollÀrares förestÀllningar om barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö : En studie om hur förskollÀrare anvÀnder förskolans utemiljö för att frÀmja barns motorik
Medveten motorisk trÀning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det hÀr antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmÄga och skolprestationer. Den hÀr studien handlar om förskollÀrares förestÀllningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö anvÀnds för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lÀrande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar berör förskollÀrares upplevelse av vilket kroppsligt lÀrande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollÀrares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.
VÀsentlighetsbelopp: en fallstudie av revisorers tillvÀgagÄngssÀtt vid berÀkningen
Revisorer utgÄr ofta frÄn vÀsentlighetsbelopp nÀr de ska faststÀlla vad som Àr vÀsentligt att granska i ett företag. VÀsentlighetsbeloppet faststÀlls individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte berÀkningen av vÀsentlighetsbelopp genom nÄgon lag som beskriver hur berÀkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som pÄverkar vad som Àr vÀsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmÀn lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyrÄers struktur och revisorers erfarenhet pÄverkar berÀkningen av ett vÀsentlighetsbelopp.
Handelsföretagens vÀrdering av varulager : sett ur ett revisorsperspektiv
Vid vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret en av de poster som orsakar de största vÀrderingsproblemen. I handelsföretag Àr vÀrdering av varulagret den post som pÄ grund av sin storlek pÄ ett vÀsentligt sÀtt pÄverkar företagets resultat och stÀllning. DÀrmed blir det viktigt att denna post ger en rÀttvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika vÀrderingsmetoder att tillÀmpa för att faststÀlla varulagrets vÀrde. Varje enskild vÀrderingsmetod bygger pÄ olika antaganden som dÀrmed ger olika vÀrdering av varulagret. DÄ det Àr Ärsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en sjÀlvklar del att ocksÄ titta nÀrmare pÄ.
OsÀkerhet i vÀrlden - Leder till osÀkerhet i pensionsredovisningen?
Bakgrund och problem: Under hösten 2008 bröt den nu rÄdande finanskrisen ut vÀrldenöver. Redovisningsprofessionen anser att bristande transparens i redovisningen avkreditinstituts skuldsÀttning Àr en av orsakerna till krisens omfattning. Fluktuationerna iflertalet marknadsrÀntor har vÀckt frÄgan om turbulensen avspeglas i redovisningen, dÄmarknadsrÀntor ligger till grund för vissa redovisningsval. I denna studie undersöks hurrÀntevolatiliteten i de svenska statobligationerna pÄverkat valet av diskonteringsrÀnta, samtvilka eventuella egenskaper hos företag som kan inverka pÄ detta val.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr, (1) att förstÄ om rÀnteturbulensen hösten 2008 haftstor pÄverkan pÄ företagens val av diskonteringsrÀnta i Ärsredovisningen samt (2) attidentifiera karakteristika, vilka kan pÄverka valet av diskonteringsrÀnta.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka svenska börsnoterade företags val avdiskonteringsrÀnta för förmÄnsbestÀmda pensionsplaner Är 2008. Alla företag i studien harrÀkenskapsÄr = kalenderÄr.
Urban kompostering - i lÀgenhetshushÄll
SammanfattningAtt lÄta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det Àr inte omöjligt bara för att man bor i lÀgenhet. Kompostering med mask Àr en form av kompostering dÀr nedbrytningen gÄr snabbare Àn i en vanlig varmkompost och den fÀrdiga kompostprodukten Àr mer nÀringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rÀtt, Àr den helt luktfri. För att fÄ de rÀtta förutsÀttningarna i maskkomposten krÀvs det dock kunskap om de processer som pÄgÄr nÀr nedbrytning av organiskt avfall pÄbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask Àr mÄnga och i grunden Àr det att ett syrerikt förhÄllande efterstrÀvas.