För att utbytet av arbetsmiljöarbetet ska bli så stort som möjligt är det viktigt att överlämning och kommunikation mellan projektering och produktion sker på ett bra sätt. Förberedande arbete blir, om det inte implementeras i produktionsfasen, helt utan värde. Även återkoppling från produktion till projekteringen är en av nyckelfaktorerna för ett lyckat arbetsmiljöarbete. Syftet med examensarbetet är att ge förslag på åtgärder för att förbättra kommunikationen avseende arbetsmiljöarbetet mellan projektering och produktion samt att undersöka eventuella skillnader i arbetsmiljöarbetet mellan olika entreprenadformer. För att genomföra studien användes intervjuer och litteraturstudie som metod.

NCC Construction är en del av NCC koncernen och är ett av de största byggföretagen i Sverige idag. Detta examensarbete är utfört i samarbete med NCC Construction i Karlstad och behandlar ämnet miljömedvetenhet. Uppgiften var att studera och analysera de anställda med hänsyn till deras miljöpolicy samt att uppskatta hur väl företaget når ut med sin information, samt att ta fram olika förslag på förbättringar i NCCs pågående miljöarbete.NCCs miljöpolicy har fyra övergripande mål och det finns klart och tydligt nerskrivet vad den anställde är skyldig att bidra med i sitt arbete med hänsyn till företagets strävan mot en bättre miljö. Behovet av en väl formulerad miljöpolicy är väsentligt då det är denna som beskriver vilka mål som finns och hur dessa ska uppnås.För att få fram svar på min frågeställning utfördes en enkätundersökning där arbetsledning, byggnadsarbetare samt underentreprenörer var målgruppen. Denna undersökning var anonym och analyserades med hänsyn till position, ålder och antal år i företaget.Resultatet i denna undersökning visar på stor förståelse hos de anställda inför miljöfrågor.

Arbetet syftar till att oversiktligt beskriva varldens sjofart, studera bladelementteorii en propellerstudie, forprojektera ett handelsfartyg som skafrakta 12 000 TEU (Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam ochSingapore pa 40 dagar, samt att utreda regelverket EEDI (Energy EciencyDesign Index) som ska leda till energieektivisering av sjofarten.Undersokning av sjofarten visar att kostnadseektiva sjotransporter har drivitpa utvecklingen mot en globaliserad varld. Tack vare sjofarten har industrierkunnat etablera sig pa nya omraden, men negativ miljopaverkan ar fortfarandeett problem.Under projekteringen visas att containerfartygets huvuddimensioner uppfyllerkrav pa lastutrymme och begransningar i Suez{kanalen. Djupgaendeoch fribord kan andras, men fribord liksom antal vattentata sektioner borundersokas vidare. Fartyget ar nagot kursinstabilt. Tyngpunkten i vertikalledhar en felmarignal pa knappt fyra meter.

De senaste decennierna har miljö och hållbarhet fått en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) är ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhålla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt där 47bostadsrätter ska byggas, där byggherren HSB Göta:s ambition är attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivå Silver, som är ett led i attnå företagets övergripande klimatmiljömål.Arbetet har bestått av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att säkerställa att uppställda målnås. Manual 2.1 (utgåva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet är att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hållbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsättning för att fler byggnader på sikt blir miljöklassade. Detta kan iett längre perspektiv innebära kvalitativa och hållbara byggnader..

Inom byggbranschen uppstår dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att åtgärda dessa uppgår i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader är endast de som upptäcks under produktionsfasen. Ska man även räkna in de som upptäcks och åtgärdas under brukstiden kan siffran uppgå till hela 10 % av produktionskostnaden.Syftet med detta examensarbete var att få större förståelse för varför fel uppstår i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda på vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika byggprojekt.

Alla vindkraftsetableringar föregås av en projekteringsfas där den tänkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstånd ska sökas och beviljas. Detta är en kostsam process som tar flera år och det är inte ovanligt att projekteringar läggs ner och en etablering uteblir, vilket även gör att projekteringen blir riskfylld. Målsättningen med detta arbete är att göra en förundersökning som utreder vilka förutsättningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlätta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgått ifrån en initial utvärdering som gjorts vid ett tidigare tillfälle och utöver detta har även frågor relevanta för en projektering ställts. För att kunna besvara frågorna har inom branschen vanligen använda metoder i största möjliga mån använts.

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare.

För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka befintliga trähusproducenters förutsättningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bärande trästomme med fler än två våningar. För att nå vårt syfte har vi satt oss in i marknaden för höga trähus. Detta har vi gjort genom att initialt betrakta dels marknaden ur olika intressenters perspektiv, dels genom att undersöka företagen som finns på marknaden idag och placera in deras respektive byggsystem i en produktlivscykel. Vi har därefter satt oss in i marknaden för trähus och fokuserat på tio företag som vi har djupintervjuat. Vi beskriver sedan de samband vi ser mellan förutsättningarna på marknaden för höga trähus och intervjuresultaten.

De senaste tio åren har byggbranschen genomgått stora förändringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för många inblandade parter. Mycket jobb och ansvar läggs på chefen på byggarbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar på arbetsplatsen och säkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte är rimligt att produktionscheferna på Skanska ska utföra sina uppgifter på en 40 timmars vecka.

Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit långt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anläggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag är anläggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom området BIM. Bristfällig kompetens och dålig information utgör några risker som behöver lösas för att få fart på utvecklingen.Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga från både interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anläggningsprojekt vi fått som uppgift att kartlägga. Syftet med examensarbetet är att kartlägga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan används inom Trafikverket och hur de tillämpas med avseende på risker och projektering.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.

Den svenska byggbranschen står idag inför ett vägskäl, börja basera produktionsplaneringen på bygginformationsmodeller (BIM) eller att fortsätta genomföra planeringen på traditionellt vis. Tidigare har det inte funnits programvara som har haft funktionaliteten att koppla ihop hela processen från BIM till en produktionstidplan. På senare tid har det kommit program som klarar av processen, därmed har ett antal byggföretag börjat se nyttan av att ta tillvara på den information som finns i BIM från projekteringen och använda den för produktionen. Arbetet har genomförts hos entreprenadföretaget Veidekke. Det är ett av företagen som vill börja utnyttja informationen som finns tillgänglig i BIM, för produktionsplanering.