Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

The conflict in Vaxholm was an important event since it influenced the view upon the Swedish labour market. The entire Swedish model was questioned and questions about what the concept of solidarity stands for and for whom it is meant arose.The Swedish union, Byggnads, was harshly criticised for having acted in a discriminating fashion towards den Latvian workers and the Latvian company Laval un Partneri. The debate in the media was intense.My intention with this essay was to scrutinise the arguments in one of the most prestigious newspapers in Sweden, Dagens Nyheter, and to put the argumentation into a perspective of solidarity. I wanted to investigate how the different parties argued about solidarity. One of the conclusions I drew was that Byggnads needs to question their definition of solidarity and how they wish to express that in a new world more influenced by globalisation and immigrated labours..

The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as ByggnadŽs demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Östersund Ă€r en stad med blandad bebyggelse frĂ„n 1800-talet och framĂ„t. Bebyggelsen Ă€r skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanstĂ€llande studie utfördes för att bidra med material till RĂ€ddningstjĂ€nstens projekt SĂ€ker Innerstad, i form av samlade rĂ„d och Ă„tgĂ€rdsförslag. Den syftar Ă€ven till att bredda anvĂ€ndningen av de sammanfattade rapporternas innehĂ„ll.I denna rapport presenteras samlade Ă„tgĂ€rdsförslag frĂ„n sammanfattade rapporter pĂ„ en allmĂ€n nivĂ„ och Ă€ven riktade Ă„tgĂ€rder mot fastigheter, dĂ€r de riktade förslagen Ă€r samlad utifrĂ„n bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivĂ„. För att samla allmĂ€nna Ă„tgĂ€rder upprĂ€ttades en matris för att överskĂ„dligt beskriva frekvensen av Ă„tgĂ€rden.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering pĂ„ uppdrag av flera olika försĂ€kringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försĂ€kringsskador.Den ersĂ€ttning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det nĂ€rmaste uteslutande pĂ„ de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 berĂ€knat.Examensarbetet Ă€r en studie om anvĂ€ndandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstĂ€mmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssĂ€tt kartlĂ€ggs och förbĂ€ttringar föreslĂ„s.MĂ„let Ă€r att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjĂ€lp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan förbĂ€ttras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullstĂ€ndig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador frĂ„n varje försĂ€kringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.

Bakgrund: Det rÄder delade meningar om vilken som Àr den lÀmpligaste löneformen inom Byggbranschen. De tvÄ huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som Àr byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som Àr byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företrÀder tvÄ olika stÄndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förstÄelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser Àven att skapa oss en förstÄelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt pÄverkar synen pÄ arbetsmiljö och kvalité.Vi vill ocksÄ skapa oss en förstÄelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

MÄlet med detta examensarbete var att hitta, utvÀrdera och rekommendera ett nytt uppföljningsprogram för komponenter Ät SOS Flygambulans. Genom kontakt med andra flygbolag hittades nÄgra olika program. Bland dem valdes tvÄ stycken ut som mest lÀmpade för SOS Flygambulans. Dessa tvÄ program var MTrax och CAMS. Med hjÀlp av demos frÄn tillverkarna av programmen kunde de undersökas och beskrivas.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgÄtt avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frÄgan lyfts dÄ fem arbetstagare ifrÄgasatte hur Àven de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som lÄg pÄ 1,5 % av lönen.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.