Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De Byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av Byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.

Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata Byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i Byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Hur förändras energibehovet vid orientering av Byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas.

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga Byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter..

Det krävs inte lång tid för en brand att ödelägga en byggnad och dess innehåll. Brand är alltid ett hot mot våra Byggnader och följderna kan bli katastrofala, både gällande människoliv och ekonomiska värden. När det kommer till kulturByggnader kan en brand även resultera i att historiska värden och delar av vårt kulturella arv går förlorade. Det är dock inte bara bränder som kan skada denna typ av Byggnader, utan även olämpliga brandskyddsåtgärder. Av denna anledning är det väsentligt att arbete med brandskydd i kulturByggnader sker på ett sätt som inte förstör det som ska skyddas.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Som hjälpmedel inför projektering, byggande och fastighetsförvaltning finns ett antal verktyg för att kunna göra miljöbelastningsprofiler för Byggnader. I denna rapport har två metoder använts för att göra en miljöbedömning av ett flerbostadshus. Metoderna är EcoEffect och Green Building Challenge. EcoEffect är en svensk miljövärderingsmetod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en tänkt livscykel. I EcoEffect beskrivs miljöpåverkan som negativ påverkan på människors hälsa och ekosystem samt utarmning av naturresurser.Green Building Challenge är ett internationellt samarbete som startades 1996 med syfte att använda en gemensam värderingsstruktur för Byggnader.

På Riddarholmen idag finns ett mycket begränsat utbud på publikt tillgängliga Byggnader. Tots ett centralt läge och en attraktiv kulturmiljö, är det få Stockholmare som hittar till ön. Genom att bygga ett Musikens hus för amatörmusik intill Riddarholmskyrkan, förbättras Riddarholmens publika miljö, samtidigt som det skapas en god plattform för amatörmusiken i Stockholm. Satsas det idag på den marginaliserade amatörmusiken, ges förutsättningar för att i morgon ha en livskraftig och kompetent muikscen i Stockholm..

Detta arbete handlar om att skapa en ny cirkushall till cirkus cirkör som vill sammla sin versamhet i en byggnad. På platsen i alby finns redan en byggnad som cirkus cirkör använder. Jag gör ett tillägg till den befintliga byggnaden genom att addera nya mindre Byggnader till den större byggnaden och skapa träningsytor emellan dem..

Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i Byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping.

Grunden för examensarbetet är den tävling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket från 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, är en av Sveriges mest kända Byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först värdera det som finns idag och sedan tillföra något för framtiden..