En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd.

OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skådespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det är en fråga som legat som inspiration i det här projektet. Platsens stora skala, saknad av växtlighet och det råa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De två operadelarna gestaltas i två berg som ligger och vilar längst ut på piren. De två bergen är en komposition som tillsammans strävar efter helhet där byggnaden vill berätta vilka delar som helheten består av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.

I samhället Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, från 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i området. Holmen Skog, som äger alla fastigheter i området, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. Vår uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvåbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi även upprätta rumsbeskrivning och köksuppställning samt ge förslag på ledningsdragningar, tomtutformning och källarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemål för ombyggnationen.

Nytt operahus på Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skärgårdslandskap längst ut på piren och möjliggör för kollektiv båttrafik, gästhamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras på den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar människor till platsen. Genom att att låta stråket förlängas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..

Elmarknaden styrs av tillgång och efterfrågan. Detta gör att priserna varierar både under året och även under dygnet. Detta projekt syftar till att redogöra för den eventuella besparingspotentialen vid ett införande av energilager i Frankrike. Detta skulle innebära möjligheter att kunna lagra energi vid låg efterfrågan till ett lägre pris. När priset är högre så används den energi somlagrats och därför undviks att el köps när den är som dyrast.

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvänlig byggnad, men en öppen passage för att få inblick i verksamheten och väcka nyfikenhet. Men relativt små medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i området, och blir ett tydligt dragplåster för hela kulturbyn i Alby industriområde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm.För det utomstående är cirkus en lek. För den som tränar är det på fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, då det öppna publika kontrasterar mot den stängda fokuserade träningen.En passage som gör byggnaden tillgänglig från två håll och utgör hjärtat i gymnasiets verksamheter. Här möts alla som tar byggnaden i anspråk..

Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehålla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en väl fungerande miljö för alla byggnadens användare såväl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare.?Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.? -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic FormsVår verklighet är uppbyggd av flera världar som överlappar varandra.

Rapporten beskriver undersökningen av två värmeåtervinningsmetoder, frånluftsvärmepump och frånlufts/tilluftsvärmeväxlingssystem (FTX-system), för en av Svenska Bostäders byggnader i det kommande byggprojektet i Albano. Syftet var att göra detta utifrån hållbarhetsaspekterna energieffektivitet, klimatpåverkan i form av växthusgasutsläpp samt driftskostnader för inköpt energi. Uppbyggnad av en värmeflödesmodell, baserad på en av byggnaderna i området, samt energiberäkningar för respektive uppvärmningssystem, visade att det relativt nollalternativ gick att spara 55 % av uppvärmningsbehovet om frånluftsvärmepumpen väljs och 45 % om FTX-systemet väljs. Totalt sett tyder resultaten på att frånluftsvärmepumpsystemet utgör ett något mer fördelaktigt alternativ, men om den studerade byggnadens totala klimatskalsprestanda kan uppnå mycket låga värmegenomgångstal utgör FTX-alternativet det bättre alternativet..

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsområde. Kostnadseffektiva energi- och tillgänglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn står idag för en stor del av Sveriges energianvändning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala användningen, där 60 % av den andelen går till uppvärmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som säger bland annat att till år 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens gränser har även målet att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ha reducerats med 50 % antagits.

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader år 2021. En nära-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivån ska sättas för energianvändningen är upp till varje land att besluta. I Sverige pågår just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fått i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nära-nollenergibyggnader. Nära sammanlänkat med detta är också miljömålen om minskad klimatpåverkan till 2020 och 2050.

Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i Växjö har hjälpt oss kartlägga skalväggars för- och nackdelar. Från intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan därifrån dragit slutsatser. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som är att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, årstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hänsyns till.Genom att planera bättre, öka förtillverkningen, skapa en bättre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, så anser man allmänt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. Då man kan få kortare byggtider och lägre totalkostnader. .

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor från 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod färdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhållande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhållande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlägga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de två arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sätt att se på arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var då en parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade då som en turistort för den semestrande borgarklassen.

Ladugårdsmarken är en skola med hög energianvändning och det är främst elanvändningen som bidrar till de höga siffrorna. Eftersom byggnaden renoverades 1991 borde inte energianvändningen vara så hög som den är. Energiförlusterna beror till största delen på bristande isolering i byggnadens omslutande delar, dåligt U-värde på fönster och ett felaktigt konstruerat golvvärmesystem. Att belysningen ofta är tänd och saknar någon form av styrning samt att datorerna ofta står på stand-by bidrar också till den höga elanvändningen. Även ventilationens styrning skulle kunna anpassas bättre till verksamheten för att minska energiåtgången..

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader.