Sök:

Sökresultat:

300 Uppsatser om Byggnadens energisystem - Sida 2 av 20

Det moderna Torpet: En studie i ombyggnation av äldre byggnader

Uppsatsen handlar om hur en äldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gå igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel på hur de kan förbättras för att nå upp till en modern standard.Samtidigt har även två modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men även en i ?Revit Architecture? där en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehåller alla de beståndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.

Enhet / Helhet

Enhet och helhetAv : Marcelo Rovira TorresVar börjar man när ett badhus blir till? Var började badhuset? Kanske var det vid havet, när höstkylan gjorde att vattnet blev för kallt och människor sökte sig till en plats där de kunde simma oberoende av klimatet. Tre badhus som uppfördes under folkhemsbygget under 1900-talets första hälft analyserades i tre svenska städer, Göteborg, Malmö och Luleå. Där framgick det tydligt att fokus låg på motionen och simbanan är byggnadens självklara mittpunkt. Bastun och tvagningen får sett till utformningen en sekundär roll, men funktionen är likväl viktig.

Utveckling av hållbara och energieffektiva attefallshus

Det finns planer på att uppföra ett demonstrations-och testobjekt i form av ett attefallshus med höga krav på hållbarhet och energieffektivitet på Mittuniversitetets campus i Östersund. Attefallshus är ett begrepp för bygglovsbefriade komplementbostäder om högst 25 kvadratmeter som nyligen infördes. Huset ska byggas med Glulams limträelement som ytterväggstomme och Koljerns byggsystem med cellglasisolering som grund och takkonstruktion. För att lösa problemet har litteraturstudier gjorts inom området hållbart byggande, energisystem och byggregler. Beräkningar har gjorts för jämförande av husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och specifika energianvändning mot gällande byggregler. En modell av huset har gjorts för att se till så valda energisystem ryms inom attefallshusets ramar och ändå fungerar som en bostad. Detta examensarbete undersöker hur väl klimatskärmen klarar gällande byggkrav.

Uppgradering och byggnadsvård: En fallstudie av energieffektivisering och byggnadsvårdande renoveringsåtgärder

Äldre fastigheter ger staden ett mångfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De är dock ofta energislukande med dåligt värmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. Går det att renovera äldre byggnader så att de blir energisnåla och uppfyller samtidens byggnormer? Innebär en sådan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter går förlorade? Uppsatsen utgår ifrån kvarteret Oket som består av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende på konstruktion och arkitektonisk stil.

Undersökning av solcellspotentialen för golfverksamheter i Sverige

Photovoltaic Systems in Sweden has longbeen heavily dependent on subsidies and grants to bring in a profit for the investor. Production of excess electricity is a major reason for this as the compensation for excess electricity today is low. However, there are businesses that have an electricityneed that are particularly suitable for solar electricity. These businesses have an electricity demand when the sun shines the brightest and if the Photovoltaic System is properly scaled, the excess electricity can be minimized. A golf club is that kind of a business and this thesis aims to examinate the solar power potential for golf businesses in Sweden.Nine golf clubs was selected from different locations in Sweden.

Planering, organisering och implementering av hållbar energi : En studie om energiarbetet i Uppsala

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen.

Smarta lokala energisystem, Vision-Teknik-Tillämpning

The energy sector is facing an impending paradigm shift. Today?s technology enables the end-user to generate their own energy locally at home. Furthermore, recently developed storage technologies make it possible to balance energy demand with stored energy and integrate district heating with the local power grid. This means that in the future heat and electric power will interact and energy flows is converted over energy boundaries.

Absorptionskyla i Linköpings energisystem : kompressorkyla vs absorptionskyla

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Nybyggnation för Biltema, Gävle – Uppförande av systemhandlingar samt en ekonomisk jämförelse av stomsystem

Syftet med rapporten är att ta fram exempel på systemhandlingar för ett nytt varuhus för Biltema, Gävle. Detta i två stomutföranden ? stål och betong samt även en ekonomisk jämförelse mellan alternativen. Slutligen ska ett av stomalternativen rekommenderas. Efter att förutsättningar för projektet och byggnaden blivit klarlagda, utfördes för att utforma byggnadens två olika stommar, överslagsberäkningar med hjälp av byggkonstruktionslitteratur och datorprogram.

Energideklarationer i Sverige

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är utifrån energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens ägare hur energianvändningen kan minskas och driftkostnaderna sänkas. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008. Detta gäller hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader.

Lek&Lär

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? Där byggnaden även underlättar för pedagogerna i deras arbete. Där pedagogerna får utrymme till att planering och återhämtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och färg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till självagerande lek. En plats där barnen får ta ut sin motorik,  tillåts få utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhändertagande och skyddande miljö, där byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansättning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig på olika sätt.Centralt placerad växtlighet i husets hjärta ger barnen en förståelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan släpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, färgkodning och informativ grafik hjälper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i färg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgänglig och tillåtande lekNärhet till naturenKorta avståndHuset som pedagog.

Projektering av odlingsvägg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd från byggnadens tak

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie.

Kostnadsanalys av lågenergihus : Kostnadsjämförelse mellan traditionella hus, minienergi - och passivhus

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Utredning av behovsstyrd ventilation : En jämförelse mellan CAV och VAV

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som görs i sammarbete med teknikkonsulten Ramböll. Det vanligaste sättet att ventilera en byggnad idag är med så kallad CAV-ventilation (Constant Air Volume). Denna metod bygger på att ett luftflöde bestäms för rummet och upprätthålls med konstant flöde. En annan metod är så kallad VAV (Variable Air Volume) som bygger på att flödet varierar efter behovet. Anledningen till varför man väljer VAV istället för CAV är att med CAV finns det ofta en stor risk att man överventilerar ett rum eller byggnad, just på grund av att flödet är konstant. Problemet med VAV är att det är en högre investeringskostnad än för CAV så metoden lämpar sig bara där energibesparingen är så stor så den täcker mellanskillnaden i pris.

Tillbyggnad till Nationalmuseum

Min byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->