I samband med att datorstödda ritningsprogram introducerades i byggbranschen, effektiviserades utformningen av ritningar. Tekniken innebar att tidigare metoder med att rita för hand delvis bibehölls, fastän ritningarna utfördes på datorn. De senaste åren har byggbranschen påbörjat en ny förändring avseende framställning av handlingar, med användning av Building Information Modell (BIM). Med denna metod skapas en modell i 3D över byggnaden och dess omgivning. Modellen snittas i planer och sektioner, vilka utgör traditionella ritningar i 2D.

Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna. Många hästar som får tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på grovfoder, vilket istället kan resultera i att hästarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar. Syftet med den här studien har därför varit att klargöra, och få underlag för rekommendationer kring hur hästens ättid, foderkonsumtion och ätbeteende påverkas då tillgängligheten till grovfodret försvåras med hjälp av småmaskiga hönät och grovfoderhäckar med trådgaller (?Matreducerare??). I studien användes åtta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhästar och fem ridhästar av halvblodstyp, med en genomsnittlig ålder på 14 år. Studien utfördes som ett changeover försök, där varje häst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönät, i matreducerare och direkt på golvet.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts från vision till verklighet. Gemensamt för projekten är att målbilden varit inriktad på nytta, identitet och mervärde. Kanal 5 i Stockholm är en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, där verksamheterna ändrats från industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till äldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Projektet har genomförts som ett examensarbete i civilingenjörs utbildning med inriktning mot energi. Arbetet har genomförts vid New Bolidens smältverk, Rönnskärsverken, i Skelleftehamn.Syftet med detta examensarbete var att finna ett ekonomiskt mer optimalt körsätt på fumingverket med avseende på zink och energiproduktion samt förbättra dess samverkan med energicentralens energibehov. Största producenten av ånga och fjärrvärme på Rönnskärsverken är fumingverket.Olika driftförhållanden påverkar både produktionen av ånga och fjärrvärme. Tillgängligheten på zinkrik slagg samt reducerad ångproduktion vid tappning av slagg påverkar mest. Vid låg produktion av ånga i fumingverket och stor förbrukning på Rönnskär, samt stor konsumtion av fjärrvärme används oljepannor för att upprätthålla behovet.

I den här uppsatsen tar vi hjälp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinära samhället för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter på organisationer. En fallstudie har utförts på ett fastighetsbolag i Uppsala, som för några år sedan flyttade från flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förändringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus på visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anställda dagligen träffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan också till att kreativitet och kunskapsspridning får ett bättre flöde.

Byggbranschen befinner sig i dagens läge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt sätt att bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt sätt att bygga och projektera. Från att använda ?ointelligenta? 2D-modeller börjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller där information som rör hela byggnadens livscykel användas i större omfattning. Branschen går mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgänglig på ett och samma ställe, genom en gemensam IT-plattform för branschens aktörer och intressenter samt genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett sätt att göra en sådan plattform möjlig är med hjälp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som är ett oberoende filformat som ska kunna läsas oavsett digital programvara. För projektörerna i branschen utvecklas ständigt olika program för ändamål som möjliggör att så mycket information som möjligt samlas i en och samma fil.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.

Detta examensarbete i energiteknik har utförts på uppdrag av företaget ABB och avdelningen Energy Efficiency under våren 2013. Syftet med arbetet är att ta fram ett underlag för energianalyser där åtgärder kan föreslås och prioriteras efter ålder på byggnader. De typer av byggnader som undersöks är flerbostadshus och kontorslokaler. En road map har tagits fram för att skapa en översikt över de senaste 100 årens fastighetsteknik. Därefter har en analys gjorts över teknikutvecklingens påverkan på energianvändning med fokus på byggnadens ingående komponenter i ventilations- och värmesystem, inom belysning och i klimatskärmens uppbyggnad. Förslag på åtgärder med energibesparingspotential föreslås och prioritering av dessa görs för olika tidsepoker.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.

Syftet med uppsatsen var beskriva säljarens upplysningsplikt respektive köparens undersökningsplikt vid köp av fast egendom, samt att beskriva konsekvenserna då upplysningsplikten respektive undersökningsplikten inte iakttas. För att förtydliga detta ytterligare har vi även valt att behandla fastighetsmäklarens och besiktningsmannens ställning vid köp av fast egendom. Vi har valt att använda rättsdogmatisk metod, vilket innebär att beskriva nu gällande rätt. Enligt JB ligger det på köparens ansvar att göra en noggrann undersökning av byggnaden. De fel eller skador som köparen har haft möjlighet att upptäcka kan inte säljaren göras ansvarig för.

I Skattkärr har en konstgräsplan projekterats med uppvärmning för att kunna användas vintertid då snö och kyla sätter stopp för aktiviteter på en ouppvärmd konstgräsplan. I Skattkärr finns inte möjligheten att ansluta anläggningen till ett fjärrvärmenätverk. Tekniken som valts för att värma planen är istället en typ av geoenergi där PVC-rör ligger under konstgräsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhål. Ur borrhålen hämtas värmen från berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.

Detta examensarbete har utförts vid högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska högskolan och i samarbete med Ramböll Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera dagens ytterväggskonstruktioner för framtidens energieffektiva flerbostadshus.  Ytterväggskonstruktionen som är en del i byggnadens klimatskal, har en viktig och betydelsefull funktion för att kunna klara av framtida byggnaders energikrav. För att en väggkonstruktion ska fungera finns det en rad andra påverkande faktorer som måste tas hänsyn till. Därför kommer examensarbetet att fokusera på ytterväggskonstruktioners byggfysikaliska egenskaper såsom lufttäthet, fukt, uppbyggnad och beständighet. För att kunna lösa uppgiften har vi varit i kontakt med åtta olika byggnadsentreprenörer i Stockholmsområdet och utfört studiebesök ute i produktionen. Det finns flera faktorer som styr valet av ytterväggskonstruktion för projektet och på grund av detta finns det en rad olika typer av ytterväggskonstruktioner som används i dagens byggande av flerbostadshus. I vår jämförelse mellan sex olika ytterväggskonstruktioner har vi analyserat byggfysikaliska egenskaper och produktionsmetoder utifrån samma grundparametrar.