Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad.

I dagsläget råder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt från små kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter på något sätt arbetar med Lean, finns det begränsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende på personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsområde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i Täby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara på frågan om hur Lean som styrningsverktyg påverkar personalens arbetssätt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras på en litteraturgenomgång angående Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin består av en fallstudie av Bygglovsenheten där kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. Svårigheten som industriellt byggande står inför idag är att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestämmelser som finns i detaljplaner. För att få bygga måste detaljplanerna följas för området det skall byggas på. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsättningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte går att tillämpa industriellt byggande i högre utsträckning. Tyvärr innebär ändringar och avvikelser från industriella byggkoncepten idag stora tilläggskostnader i projekten.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.

Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera är ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt är okänt i dagsläget och problematik uppstår bland annat vid ansökan om Bygglov. Regler och krav på produkter utvecklas ständigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanställts av Europeiska unionen. Syftet med kraven är att alla material inom EU:s byggsektor ska jämföras och bedömmas utifrån samma förutsättningar via prestandadeklaration och CE-märkning.

Denna rapport sammanfattar det examensarbete som utförts 2012 på kandidatnivå av Erika Dahlström och Josefin Hult på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Examensarbetet har utförts i samarbete med ÅF Technology AB i Västerås.Projektets idé uppstod i ett tidigare fiktivt högskoleprojekt där tanken om ett vindkraftverk skulle vara intressant för privatpersoner kom till. Detta projekt har vidareutvecklat denna tanke och projektet har då utvecklats till att syfta till att undersöka om det finns en marknad för miniverk i byggsatsform avsett för privatpersoner, vad marknaden efterfrågar samt utveckla och konstruera en miniverksmast. Ett miniverk är ett vindkraftverk som vanligtvis inte behöver Bygglov.För att kunna besvara hur marknaden ser ut har omfattande research utförts samt en marknadsundersökning. Från researchen sågs att det finns liknande befintliga produkter vilket innebar att projektets syfte gick från att konceptutveckla ett helt miniverk till att differentiera vår produkt från konkurrenternas.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.