Sök:

Sökresultat:

260 Uppsatser om Byggda miljön - Sida 2 av 18

Sky Oculus- Autonomt spaningsflygplan.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.

Stegljud i tvÄ moderna universitetsbyggnader med trÀstomme : en utvÀrdering av enkÀtundersökningar och mÀtningar

Denna avhandling behandlar stegljudet i tvÄ trÀhus pÄ campus i VÀxjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrÄgor. Det kommunala fastighetsbolag som Àger, förvaltar och bygger universitetets byggnader Àr intresserade av dessa frÄgor nÀr nya hus ska byggas. De tvÄ senast byggda husen Àr byggda med trÀstomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förvÀntas Àven de byggas med trÀstomme.

GenvÀgen - mÀnniskors förmÄga att skapa förbindelse dÀr ingen vÀg finns

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsÀttningar, till exempel med gÄngvÀgar för att gÄ pÄ eller med hinder för att markera grÀnser. Utanför det planerade vÀgnÀtet gÄr det att skönja ett, ibland nÀstintill osynligt, tillÀgg i nÀtverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser dÀr mÀnniskor har funnit en mer naturlig vÀg att gÄ. FotgÀngare förflyttar sig dagligen via det nÀt av stigar och genvÀgar som trampats upp av mÄnga innan dem. Vi har undersökt de genvÀgar som synliggör hur fotgÀngare förflyttar sig pÄ platser som inte Àr specifikt utformade för det. PÄ sÄ sÀtt har vi kunnat vidga vÄr förstÄelse för genvÀgar, var de uppkommer och hur mÀnniskor vÀljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delomrÄden lÀngs Lorensborgsgatan.

Hypermediaorienterade verksamhetsprocesser

Webbens framgÄng har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur Àr pÄ vÀg att ersÀttas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens sÄ finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. MÄlet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjÀnsteorienterad arkitektur baserad pÄ principerna för REST skulle vara en framkomlig vÀg för att lösa detta problem.

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

BÀverhyddors pÄverkan pÄ vattenlevande evertebrater

Genom sin aktivitet med dammbygge och trÀdfÀllning skapar bÀvern produktiva vÄtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bÀverns dammkonstruktion var artantalet nÀrmare dubbelt sÄ stort jÀmfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bÀcken. Ibland vÀljer bÀvern att inte dÀmma upp vattendragen, utan bygger en hydda lÀngs med strandkanten, nÄgot som ocksÄ kan gynna mÄnga arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur sjÀlva bÀverhyddan, byggd intill strandkanten, pÄverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning pÄ vattenlevande evertebrater har gjorts intill bÀverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bÀverhydda.

Klimatsimulering av ett kyrktorn uppfört i sten

Detta examensarbete syftar till att utreda klimatsimuleringsprogrammen IDA-ICE och WUFI, hur dessa program kan komplettera varandra och anvÀndas till simulering av kyrktorn som blivit byggda i sten. IDA-ICE har av tidigare utredningar klargjort att detta program inte redovisa fuktlagring i konstruktioner vilket WUFI gör, dÀrav valet till dessa program. Klimatsimuleringarna utförs i NÀssjö gamla kyrkas torn som Àr byggt av stenblock som sammanfogats med kalkbruk.Utredningen görs med hjÀlp av klimatloggar som mÀter temperatur och relativ fuktighet. Dessa mÀtinstrument placeras ut i NÀssjö gamla kyrkas torn för mÀtning. VÀrdena för klimatloggarna jÀmförs med simuleringarnas vÀrden frÄn IDA-ICE och WUFI.Klimatsimuleringarna visar sig inte ge samma vÀrden av temperatur eller relativ fuktighet gentemot klimatloggarnas uppmÀtta vÀrden.

Den byggda utemiljöns betydelse för mÀnniskors motionsvanor : -Sett ur ett hÀlsopedagogisk perspektiv

AbstractIn order to investigate whether people living in Linköping city feel that the built environment affects their exercise habits, a quantitative cross-sectional study with qualitative elements was conducted. A questionnaire was the chosen approach in which information about exercise habits, education level, built environment was requested. The selected group was people working at Skatteverket in Linköping where many people work and where age, gender and education level varies. The built environment does affect the exercise habits, where major proportions choose to exercise in areas considered inviting. The majority of the respondents had a tertiary education, and many lived in the city of Linköping.

 Tryggheten pÄ BrynÀs - en uppföljning av GÀvle kommuns trygghetsvandring

?Studien var en uppföljning av en trygghetsvandring i stadsdelen BrynÀs i GÀvle som gjordes 2008 med medverkan av boende i stadsdelen och tjÀnstemÀn frÄn kommunen. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur de boende uppfattar trygghet i stadsmiljö utifrÄn sig sjÀlva och med avseende pÄ vissa i förvÀg formulerade punkter. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera hur boende i stadsdelen BrynÀs uppfattar tryggheten i omrÄdet efter de förÀndringar som GÀvle kommun gjort i den byggda miljön. Resultaten visade att det viktigaste för tryggheten var generellt att ha kontroll pÄ och överblick över vad som hÀnder runtomkring en.

Voronoitesselationer i designprocessen

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrÄn ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus pÄ platsernas hÄrdgjorda och byggda delar. UndersökningsomrÄdet Àrdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar Àven vilka förÀndringar som skett betrÀffande utförande och anvÀndningav detaljer frÄn 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treÄrtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Skillnader mellan Windows 8 applikationer byggda med XAML respektive HTML5

Microsoft launched a new operating system, Windows 8, during 2012. An interesting feature for Windows 8 is that applications can be developed using different programming languages but still provide the same functionality regardless of the language used. Two combinations of programming languages are: XAML with C# and HTML with JavaScript. This thesis examines if there are any advantages or disadvantages when choosing a specific combination of languages to develop Windows 8 applications with. An application has been developed and analyzed for the SwedishTransport Agency during the thesis project..

Boendet dÀr emellan

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet pÄ bostadsmarknaden inte matchar efterfrÄgan. FrÀmst den rÄdande bristen pÄ bostÀder, men ocksÄ för de bostÀder som alla slÄss om i huvudsak Àr byggda utifrÄn hur Sverige sÄg ut för 40?50 Är sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som nÀr bostÀderna byggdes. Bostadsmarknaden mÄste följa samhÀllets utveckling och vara villiga att satsa pÄ nytÀnkande.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

LITTERATURHUSEN : Om-och Tillbyggnad av Landsarkivet i Lund

Som smÄ varelser har de landat i och kring det gamla Landsarkivet iLund. Deras nÀtta fötter Àr förankrade i tyngden av teglet, och derasnÀrvaro vittnar om ett nytt kapitel, bÄde för arkivet och detlitterÀra Lund.Landsarkivet, med sina tre byggnader frÄn 1903 och 1971 utgör grundenför mitt Examensarbete . Ett arbete som undersöker hur man förhÄllersig till det byggda, hur man anpassar en specifik byggnad till en ny funktion och om vad ett nytt Litteraturhus i Lund  skulle kunna vara..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->