Psykiska störningar är tillstånd som kan drabba alla oss människor. Krav om kompetens på hälso- och sjukvården har ställts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhändertagande. Syftet med detta examensarbete är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykiska störningar. Metoden är av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehållsanalysen med manifest utgångspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier såsom följer, ?svåra möten skapar rädsla och frustration och försvårar interaktion?, ?svårt bedöma tillstånd och lämpliga åtgärder? och ?vård Byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i Byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är Byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn.

Vårt syfte med studien var att få och skapa förståelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstår och uppfattar arbetet med konflikthantering för att främja elevers trygghet och lärande. De forskningsfrågor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom området konflikthantering, vad i så fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lärande? Studien är Byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lärande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vår studie visar är att pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svårt, då det dagligen uppstår mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rätta verktygen för att kunna handskas med dem på ett konstruktivt sätt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Målet med arbetet är att utreda säkerheten i de befintliga omklädningsrummen som SSAB´s personal använder. ? Mekaniska verkstaden ? Stålkontoret ? Koksverket ? PB73 Mekaniska verkstaden är Byggd 1948 de övriga lokalerna är uppförda omkring -70 talet. I närheten av alla de undersökta omklädningsrummen finns gasledningar och invid den mekaniska verkstadens omklädningsrum även en ammoniaktank. Lokalerna har i flera fall inte samma standard på brandsäkerhet som krävs vid nybyggnation.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie Byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en jämförelse mellan Sensu och op5 Monitor, vilka är verktyg som används för att övervaka enheter i nätverk, så kallade network monitoring systems. Arbetet har utförts för att utbudet av nätverksövervakningsverktyg ständigt växer och det ansågs värdefullt att jämföra en ny aktör med ett äldre verktyg som är Byggd på ett annat tankesätt. Det som ansågs intressant att testa var hur dessa verktyg hanterade de rapporter som skapades och samlades in, om det slutgiltiga resultatet från detta skulle skilja sig åt eller inte. För att testa detta sattes en virtuell testmiljö upp, där Sensu och op5 Monitor rullade parallellt med varandra och övervakade samma system och använde sig utav samma plugin för övervakningen. Experimenten utfördes på två stycken tjänster, BIND9 samt Apache2, i och med att de två pluginen som användes var uppByggda på olika sätt konstruerades även olika experiment.

Magnetresonanstomografi (MRT) är en avbildningsteknik som ger informativa bilder av kroppens inre strukturer. En av de stora fördelarna med denna teknik är möjligheten att manipulera kontrasten i bilden. Genom att styra den tid vävnaden ges för att relaxera kan skillnaderna i relaxationstid utnyttjas för att få en bild med tydlig kontrast. Bilden sägs vara viktad beroende på vilken effekt som framgår tydligast. Tre vanliga typer av bilder är: T1-, T2- och protontäthets-viktade bilder.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka Byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

Bostadsgårdarnas miljö påverkas av den tidsperiod då gården är Byggd. Historien bär på både bra och dåliga exempel på artval och växtanvändning. På 40- och 50-talen var naturen och inhemska arter i fokus, medan 60-talets gårdar gavs ett monotonare utseende med framförallt tidstypisk Berberis thunbergii. Växterna är en viktig del för de boendes trivsel men utgör samtidigt en kostnad för förvaltare. Fel växtval leder ofta till onödiga skötselkostnader på sikt. Bättre kunskap i växtmateriallära gör att kostnader på grund av fel växtval kan undvikas.

Genom sin aktivitet med dammbygge och trädfällning skapar bävern produktiva våtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bäverns dammkonstruktion var artantalet närmare dubbelt så stort jämfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bäcken. Ibland väljer bävern att inte dämma upp vattendragen, utan bygger en hydda längs med strandkanten, något som också kan gynna många arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete är att undersöka hur själva bäverhyddan, Byggd intill strandkanten, påverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning på vattenlevande evertebrater har gjorts intill bäverhyddor Byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bäverhydda.

Syftet med denna rapport är att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ?1% MC-gängen? Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ?1 % MC-gängen? menas i detta sammanhang klubbar, som själva hävdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna ?lagar och regler?. Empirin är Byggd på intervjuer med poliser från polismyndigheterna i Stockholm och Skåne.

Många kvinnor i vuxen ålder har hästar och ridning som fritidssysselsättning. Vissa kvinnor rider inte men har häst som sällskapsdjur. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebär för vuxna kvinnors hälsa att ha hästar som sällskapsdjur, upplever kvinnorna att umgänget med hästar ger dem någon mer än bara fritidssysselsättning? Påverkar det deras välbefinnande och hälsa? Studien genomfördes som en intervjustudie där tio vuxna hästintresserade kvinnor intervjuades sommaren 2007. Analysen genomfördes med fenemenologisk ansats.

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var Byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är Byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.