Uppsatsens syfte är att försöka förstå, utifrån existerande teorier och med hjälp av insamlad empiri, vilka parametrar i ett kundperspektiv som är av betydelse vid utvecklingen av en prissättningsförmåga bland business-to-business-företag.Vi har använt oss av en kvalitativ metod vars ansats är av abduktiv karaktär. Den empiriska datan har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer vilka har genomförts via personliga möten samt via telefon. Då vi betraktar prissättning som en förmåga, vilken återfinns inom företaget, så utgår det teoretiska ramverket främst från det resursbaserade synsättet vilket styrks av en akademisk artikel som beskriver och förklarar bakgrunden till att prissättning kan ses som en förmåga. Därutöver beskriver vi den vanligaste prissättningsstrategin företag emellan; cost/plus-strategin. Vi argumenterar för att företag bör införa rutiner och skapa en entydig struktur, med särskild fokus på tre områden, för att försäkra kunden om att de erbjuder produkter med kundvärde.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning.

Uppsatsen handlar om vilket syfte APU har i frisörutbildningen och om skolan skall erbjuda APU varje vecka, eller i längre sammanhängande perioder? Syftet med studien har varit att bland annat undersöka vilket APU-upplägg som i utbildningssyfte är mest relevant och varför. För att få kunskap och information om vad branschen, rektor, frisörlärare samt handledare tyckte, har jag intervjuat ett antal personer. Intervjuerna var kvalitativa och strukturerade för att få deskriptiva svar. För att kunna få en så detaljerad analys som möjligt använde jag en digital bandspelare.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och föräldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information är minst lika viktig att ge till barnets föräldrar/anhöriga. Uppsatsen är baserad på 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi två teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrån utvecklings och åldersnivå.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

Vid idrifttagning av banljussystemet på Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig så att de regulatorer, så kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde på att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart på de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna används lysrör.

AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of Mälardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar på bra lösningar för framställning.  I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjärrvärme genom eldning av biobränsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk där skulle man kunna använda överskottsånga till att framställa etanol som fordonsbränsle.

This study had two different aims. The main aim was to investigate the dynamics and impact of African swine fever (ASF) on a farm in Uganda during a recent outbreak through a case study. The second aim was to estimate the presence of two important differential diagnoses of ASF: Classical swine fever (CSF) and Porcine Reproduction and Respiratory syndrome (PRRS).The field and laboratory based case study of the farm level dynamics of ASF virus during a recent outbreak (October-December 2010) on a farm in the district of Mityana, Uganda, was conducted, using interviews, ELISA and RT-PCR. The financial impact on the farm was also estimated. The impact of the outbreak was profound.

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som både är självuppvärmande och samtidigt uppfyller många människors krav på stora fönsterytor för att få in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, därefter med diverse energi- och beräkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som använts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhållande till vädersträcken samt ventilationslösningar. Tillvägagångssättet har varit att göra en mängd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material beräknat fram max och min temperatur i huset under olika tider på året. Fokus ligger på att kunna sammanställa en rapport som visar att det med dagens teknik är möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav på komfort och samtidigt är självuppvärmande. Ett viktigt mål i detta arbete var att kunna presentera en villa som även uppfyller de krav som de boende kan ha gällande naturligt solljus.