Sök:

Sökresultat:

2276 Uppsatser om Bygga varumärken - Sida 33 av 152

Sony+Ericsson=sant?

SAMMANFATTNING SYFTE Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur uppbyggandet av ett starkt varumÀrke gÄr till. Vi kommer att identifiera vilka fördelar ett starkt varumÀrke för med sig och se hur Sony Ericsson kan dra nytta av detta. METOD Vi har utöver den sekundÀradata vi samlat in anvÀnts oss av en kvalitativ metod för att genomföra vÄr studie. Slutsatserna Àr dragna av den analys som gjorts vid en teoretisk prövning av empirin. SLUTSATS Vi har kommit fram till att Sony Ericsson har stor chans att kunna bli ett starkt varumÀrke om de lyckas positionera sig som ett företag som erbjuder mulitmediala produkter med unik design och avancerade funktioner.

Deltagande demokrati i Venezuela

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jÀmföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mÄl Àr ett fullstÀndigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnÄ detta byggs en deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin Àr de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förÀndringar i landets ekonomiska system. Det frÀmsta hindret Àr maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. MÄnga av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergÄngen till deltagardemokrati Àr planerad att vara mer djupgÄende och fullstÀndig Àn vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgÄr ifrÄn.Slutsatsen Àr att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen pÄ mÄnga sÀtt Àr osÀker..

Vad Àr area? : En studie pÄ lÄgstadiet om lÀrares och elevers uppfattningar om area

Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.

Körbarhetskvantifiering av Hjullastare

Idag Àr det möjligt att modellera de hydrauliska och mekaniska systemen hos en hjullastare. Det gÄr Àven i viss omfattning att simulera omgivningen samt de förarkommandon som krÀvs för utförandet av en önskad uppgift. DÀremot Àr det enda sÀttet att fÄ reda pÄ hur en förare kommer att uppleva maskinen, dess körbarhet, att bygga en fungerande prototyp och be en förare att testa den.Syftet med det hÀr examensarbetet var att hitta en korrelation mellan förarens bedömningar och mÀtdata insamlade frÄn en hjullastare under körning. Resultaten Àr sedan tÀnkta att anvÀndas i framtida simuleringar. Olika hjullastare testades av en grupp provförare och deras subjektiva bedömningar sÄvÀl som mÀtdata frÄn hjullastarna samlades in.Slutsatsen Àr att det gÄr till en viss del att förutsÀga körbarheten frÄn insamlade data om förarens körstil Àr kÀnd.

Promotionstrategier och varumÀrkeskapital: en jÀmförande studie av EMV och LMV

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur dagligvaruhandelns ÄterförsÀljare och leverantörer anvÀnder sig av annonsering för att bygga varumÀrkeskapital och jÀmföra dem. Detta syfte uppnÄs genom att besvara de frÄgestÀllningar vi presenterat under frÄgestÀllningar. Uppsatsens metod Àr av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med ÄterförsÀljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumÀrkeskapital byggs upp. Perspektivet Àr företagens och vi försöker hÄlla en jÀmvikt dÀr konkurrenssituationen exemplifieras av lika mÄnga etablerade EMV som LMV. UtifrÄn framtagen analysmodell har vi anvÀnt fem begrepp för att beskriva varumÀrkeskapital: mÀrkeskÀnnedom, mÀrkes-associationer, upplevd kvalitet, mÀrkeslojalitet och image.

ProjektframgÄng : och vilka faktorer pÄverkar denna?

Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

ProjektframgÄng : och vilka faktorer pÄverkar denna?

Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

Granskning av tilllgÀnglighetsmÄtt i smÄ bostÀder : För att öka och underlÀtta projekteringen av ungdoms- och studentlÀgenheter

Bostadsbristen för unga vÀxer i takt med att fler byggherrar avstÄr frÄn att bygga smÄ lÀgenheter, dÄ rÄdande lagar gör det svÄrt att pÄ ett gynnsamt sÀtt producera kostnads- och yteffektiva bostÀder. BostÀder har i dag krav pÄ sig frÄn kommuner och bestÀllare att uppfylla svensk standard. DÀri har handikapporganisationer drivit fram tillgÀnglighetskrav som medför att alla nyproducerade bostÀder Àr tillgÀnglighetsanpassade.Genom att ifrÄgasÀtta svensk funktionshinderspolitik i samband med bostadsbyggande har detta examensarbete som mÄl att hitta lösningar för att öka nyproduktionen av smÄ bostÀder. Granskningen resulterade i ett förslag till en ny standard för ungdoms- och studentbostÀder vilken underlÀttar vid projektering av mindre enskilda bostadslÀgenheter..

IKT-verktyg för distansstudier: Hur upplever studenter att de verktyg som LTU tillhandahÄller för distansstudier fungerar?

Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagslÀget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjÀnsten.Jag har byggt min rapport pÄ samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben pÄ Bergenudds. Jag har Àven fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan LindbÀck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvÀrr fÄtt ett dÄligt ryckte att vara vÀldigt ineffektiva och ta för lÄng tid att utföra deras jobb. Problemet Àr att det kan vara mÄnga olika moment som krÀver en noggrann planering och samordning. Det Àr dÀr som jag har upplevt att det drar ut pÄ tiden nÀr hantverkaren mÄste vÀnta pÄ elektrikern eller rörmokaren. Det Àr mÄnga moment som ska samordnas pÄ ett sÄ smidigt sÀtt som möjligt.

Att inbjuda till teknik i förskolan : Barnens aktivitet med ett nytt material

Den hÀr undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i sÄ fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det Àr som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger Àr överrens om att pedagogernas eget intresse Àr den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga omrÄdet ses ocksÄ som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och vÀxtlighet. NÀstan lika mÄnga ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats Àr att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka mÄste yrkesverksamma pedagoger fÄ kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingÄ naturvetenskapliga kurser i all lÀrarutbildning..

Att finna sin unika egenart och bygga en positiv sjÀlvbild för elever med utvecklingsstörning : - en fallstudie

I lÀroplanerna för grund- och grundsÀrskolan stÄr att lÀsa om skolans uppdrag att lÄta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhÀllet. MÄnga lÀrare inom och utom sÀrskolan bÀr pÄ frÄgan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig sjÀlva och hur de ser pÄ sina möjligheter att verka i samhÀllet, samt genom arbetets frÄgestÀllning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig sjÀlva och sig sjÀlva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhÀllets syn pÄ gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhÀllsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, anvÀnds som arbetets teoretiska ramverk. SjÀlvbilden, hur du ser pÄ och vÀrderar dig sjÀlv, stÄr i nÀra samklang med samtidens syn pÄ mÀnniska och samhÀlle. Dels formas bilden av dig sjÀlv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Det sentida industriarvets framtidsmöjligheter

Ett vanligt fenomen i svenska stÀder Àr industriomrÄden som förr lÄg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller Ätminstone blivit tÀtt angrÀnsad till den. IndustriomrÄdet Àr dock separerat frÄn den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriomrÄden frÄn efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mÄl att undersöka om Àven sentida industriomrÄde kan anses bevarandevÀrda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriomrÄde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrÄn detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.

TĂ€t eller grön stad? : en utredning av förtĂ€tningsproblematiken med exempel frĂ„n ÅrstafĂ€ltet, Stockholm

Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.

TonÄringars upplevelser av sin depression - en litteraturstudie

Bakgrund: Depression visade sig vara en av de vanligaste orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden. Obehandlad depression medförde ökad risk för negativa livshÀndelser. Syftet var att belysa tonÄringars upplevelser av sin depression. Metod: Litteraturstudie med innehÄllsanalys av 15 artiklar publicerade mellan 2000-2010. Resultat: TonÄringarna upplevde psykiska och fysiska symtom.

Evolutionsprogrammering för simuleratflockbeteende : Som ett verktyg inom animering.

LÀsbarhet handlar om hur begriplig en text Àr och Àr ett omrÄde som har studerats under vÀldigt mÄnga Är. I denna studie utvÀrderas möjligheten att bygga ut den existerande lÀsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat pÄ LIX och tidigare forskning inom lÀsbarhet, Àven sambandet mellan lÀsbarhetsnivÄ och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts lÀsbarhetsnivÄ och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med tvÄ parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->