Sökresultat:
2276 Uppsatser om Bygga varumärke - Sida 64 av 152
Hur kan mikroföretag bygga upp varumÀrken? : En studie av vilka faktorer ett mikroföretag kan anvÀnda vid uppbyggandet av sitt varumÀrke.
The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure.Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty.
Inskolning av adopterade barn i förskolan : - en studie
Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.
Desinformation och dess p?verkan p? socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen
Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt
den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i
samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p?
semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras
erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation,
ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna
mellan socialtj?nsten och allm?nheten.
Köldbryggor i hallbyggnader
Fokus pÄ att bygga energieffektiva byggnader Àr numera stort i Sverige och har resulterat i utformandet av mycket ambitiösa energimÄl. Stigande energipriser och samhÀllets ökade medvetenhet kring miljö Àr nÄgra faktorer som har resulterat i skÀrpta krav av byggnaders energiförbrukning. Byggnader som uppförs idag har betydligt hÄrdare energikrav Àn om man blickar tillbaka bara nÄgra Är.I denna rapport berÀknas vanligt förekommande köldbryggor i en lagerbyggnad med hjÀlp av datorstödda metoder. Dessa berÀkningar Àr gjorda i Heat2 som Àr ett tvÄdimensionellt datasimuleringsprogram. Det anvÀnds för att berÀkna storleken pÄ linjÀra köldbryggor (?-vÀrden).
The Emerging Pricing Capability ? A Multi Case Study of Business-to-Business Companies.
Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ, utifrÄn existerande teorier och med hjÀlp av insamlad empiri, vilka parametrar i ett kundperspektiv som Àr av betydelse vid utvecklingen av en prissÀttningsförmÄga bland business-to-business-företag.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod vars ansats Àr av abduktiv karaktÀr. Den empiriska datan har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer vilka har genomförts via personliga möten samt via telefon. DÄ vi betraktar prissÀttning som en förmÄga, vilken Äterfinns inom företaget, sÄ utgÄr det teoretiska ramverket frÀmst frÄn det resursbaserade synsÀttet vilket styrks av en akademisk artikel som beskriver och förklarar bakgrunden till att prissÀttning kan ses som en förmÄga. DÀrutöver beskriver vi den vanligaste prissÀttningsstrategin företag emellan; cost/plus-strategin. Vi argumenterar för att företag bör införa rutiner och skapa en entydig struktur, med sÀrskild fokus pÄ tre omrÄden, för att försÀkra kunden om att de erbjuder produkter med kundvÀrde.
En obruten fjÀllmiljö och konflikten med vindkraften : En studie om rumsliga landskapspreferenser och vindkraftens pÄverkan pÄ de svenska fjÀllen
De svenska fjÀllen skyddas i dagslÀget av miljömÄlet Storslagen fjÀllmiljö, ett mÄl som Àmnar bevara fjÀllens ursprunglighet och dÀrmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har Àven inrÀttat 13 omrÄden klassade som obruten fjÀllmiljö, omrÄden vars natur- och kulturvÀrden ska vÀrnas om och som, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, ska hÄllas orörda. BÄda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns pÄ att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella pÄverkan som finns frÄn dagens vindkraftverk samt den ökade visuella pÄverkan som genom fattade beslut Àr pÄ vÀg. Metoden för studien Àr en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora omrÄden som vindkraften pÄverkar visuellt.
Relationen mellan den fackliga organisationen och företagsledningen Vid en organisationsförÀndring pÄ LÀnsförsÀkringar Bergslagen
Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.
Vilket syfte har APU i frisörutbildningen? : APU varje vecka eller i lÀngre sammanhÀngande perioder?
Uppsatsen handlar om vilket syfte APU har i frisörutbildningen och om skolan skall erbjuda APU varje vecka, eller i lÀngre sammanhÀngande perioder? Syftet med studien har varit att bland annat undersöka vilket APU-upplÀgg som i utbildningssyfte Àr mest relevant och varför. För att fÄ kunskap och information om vad branschen, rektor, frisörlÀrare samt handledare tyckte, har jag intervjuat ett antal personer. Intervjuerna var kvalitativa och strukturerade för att fÄ deskriptiva svar. För att kunna fÄ en sÄ detaljerad analys som möjligt anvÀnde jag en digital bandspelare.
Lindra barns rÀdsla vid undersökningar. - Kan barns upplevelser pÄverkas av information frÄn sjuksköterskan vid undersökningar bl.a. röntgen?
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och förÀldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information Àr minst lika viktig att ge till barnets förÀldrar/anhöriga. Uppsatsen Àr baserad pÄ 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi tvÄ teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrÄn utvecklings och ÄldersnivÄ.
LÀrares tankar kring sjunkande resultat i lÀsning : en kvalitativ intervjustudie utifrÄn internationella och nationella rapporter.
Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.
Drama för lÀsförstÄelse. LÀrande samspel och ursprunglig kommunikation
Syftet med denna studien Àr att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om lÀsförstÄelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhÄller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker Àven hur eleverna skapar förstÄelse om bokens innehÄll tillsammans.
Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lÀrare samt en intervju med klasslÀraren. Undervisningen i studien bestod av höglÀsning och dramatiskt berÀttande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar frÄn lektionerna, ljudinspelningar frÄn intervjun och tvÄ lektioner samt videoinspelningar frÄn tio lektioner.
Den elektroniska dialogens möjligheter i den lÀrande organisationen : betydelsen av social interaktion i dialogen
Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.
Göteborgs betongförort nummer ett!! - En studie av diskurser kring Angered
I denna studie undersöks diskurser kring omrÄdet Angered i Göteborg. BÄde Göteborgs-Postens framstÀllningar av Angered och unga Angeredsbors framstÀllningar av omrÄdet studeras, för att se hur olika bilder av omrÄdet relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av omrÄdet som skapas. Syftet Àr att fÄ inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger pÄ en integrerad form av diskursanalys pÄ socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga pÄ samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framstÀlls förorten antingen i positiva eller negativa bilder, dÀr det vardagliga och ?vanliga? inte ges nÄgot utrymme.
Det relationsskapande studentlivet : En studie av tio studenters relationella vÀlmÄende tolkat ur deras upplevelser kring förÀndringar och möjligheter
I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat frÄn sina hemstÀder och börjat studera. Genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att fÄ en insikt i studenternas vÀlmÄende. I intervjuerna har vi fÄtt ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förÀndring som skett i deras existerande förhÄllande, socialt bemötande av mÀnniskorna i nya staden och hur vÀl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt Àven vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat vÄra intervjupersoner kommer vi att fokusera pÄ deras svar och sedan försöka analysera det med hjÀlp av ett flertal teorier. Med hjÀlp av sociala band förstÄr vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi pÄ de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har pÄverkat dem i relationsskapandet nu.
Samarbete pÄ bolÄnemarknaden - Ett vinnade koncept?
Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.