Sökresultat:
3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 25 av 237
JÀrnmalm och Kristall: En fallstudie om LKAB:s samhÀllsansvar vid byggandet av Kiruna nya stadshus
NÄgot unikt sker i Kiruna just nu nÀr stora delar av staden mÄste rivas eller flyttas pÄ grund av LKAB:s gruvbrytning. Ingen annastans i vÀrlden har en sÄ omfattande flytt genomförts dÀr sÄ mÄnga företag och mÀnniskor berörs. Hur kan företag ta samhÀllsansvar och bidra med vÀrde vid sÄ stora förÀndringar? SamhÀllsomvandlingsprocessen Àr enorm bÄde ifrÄga om tid och antal berörda. Stadshuset ses som en symbol för staden och Àr det första hus som byggs i Kiruna nya centrum.
LÀsbarhetsalgoritmer : En utvÀrdering av möjligheten att bygga ut LIX-algoritmen
LÀsbarhet handlar om hur begriplig en text Àr och Àr ett omrÄde som har studerats under vÀldigt mÄnga Är. I denna studie utvÀrderas möjligheten att bygga ut den existerande lÀsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat pÄ LIX och tidigare forskning inom lÀsbarhet, Àven sambandet mellan lÀsbarhetsnivÄ och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts lÀsbarhetsnivÄ och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med tvÄ parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.
Den snabba cykelvÀgen : En studie om supercykelvÀgar
I dagens samhÀlle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövÀnliga, minskakoldioxidutslÀpp och annan miljöförstöring som belastar vÄrt samhÀlle. För attSverige ska kunna minska utslÀppen krÀvs det bland annat att man ser över ochÀndrar landets trafiksystem. Det gÀller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta Àr speciellt viktigt i stÀders centraladelar dÀr bilismen oftast Àr det frÀmsta fÀrdmedlet, trots korta resestrÀckor. Det ÀrdÀrför av stort intresse att studera hur cykelvÀgar bör utformas för att fÄ sÄ mÄngasom möjligt ska vÀlja cykeln i första hand.
UppvÀrmning av smÄhus i stadsdelen DjurgÄrden - Linköping
Syftet med detta examensarbete Àr att genomföra en energi- och systemanalys av den planerade stadsdelen DjurgÄrden i Linköping. Den ska ge svar pÄ vilket uppvÀrmningssystem kombinerat med hustyp som Àr mest systemriktigt. Att bygga sÄ miljövÀnligt som möjligt för att mildra den globala uppvÀrmningen Àr i fokus för alla parter. Slutsatsen Àr att passivhus inte Àr miljövÀnligast nÀr det byggs i ett fjÀrrvÀrmenÀt med kraftvÀrme.1 Det miljövÀnligaste och förmodligen det billigaste alternativet för alla parter Àr att bygga BBR2008 hus med fjÀrrvÀrme.2Examensarbetet utreder en alternativ anslutning av passivhus till fjÀrrvÀrme. Resultatet visar att anslutningen med EPS PEX och ackumulator i ett sekundÀrnÀt lönar sig jÀmfört med en traditionell anslutning med Twin-stÄlrör i primÀrnÀt.3 Den alternativa anslutningens frÀmsta egenskap Àr minskade vÀrmeförluster med en bÀttre isolering.1 Passivhus Àr ett hus med bra och tÀt isolering som gör hela konstruktionen energisnÄl2 BBR2008 Àr hus med gÀllande energispecifikation frÄn Boverket.3 EPS PEX Àr plaströr med frigolit isolering.
Simulering av torkprocess i en vÀrmepumpsdiskmaskin : Kondensering mot kalla ytor
Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.
Att bygga upp ett personligt varumÀrke i ett kommersiellt syfte
Bakgrund: De flesta personer kÀnner vÀl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer mÄnga gÄnger betraktas som kommersiella produkter. De Àr personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumÀrke. Denna förekomst förenat med varumÀrkesstrategi, föder tanken om varumÀrkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, dÀr vi istÀllet för produkter pratar om individer.
Ăstra Stranden: Gestaltningsprogram och utvecklingsplan för resecentrum och en ny hĂ„llbar stadsdel i LuleĂ„
Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Ăstra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Ăstra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.
?Det finns inget dÄligt vÀder ? bara dÄliga klÀder?: En undersökning av vinterns relation till stadsbyggande
Arbetet undersöker hur förhÄllningssÀttet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande pÄverkar anvÀndningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av LuleÄ.Resultatet visar att det finns en grundhÀnsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra vÀrldskriget. Utformning och design av vÄra stÀder har istÀllet styrts av ekonomi och industriell tillvÀxt. Idag har ökande klimatförÀndringar och miljöproblem lett till ett vÀxande fokus och medvetenhet kring klimatfrÄgor dÀr Àven vinterns förutsÀttningar fÄtt en tydligare stÀllning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.AnvÀndningen av staden Àndras under vintern dÄ bÄde intensiteten och typen av aktiviteter förÀndras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid Àn nödvÀndigt utomhus.
Fredriksberg - förslag till omvandling av ett industri- och jÀrnvÀgsomrÄde i Helsingfors till en funktionsintegrerad stadsdel med bostÀder, kontor och verksamheter
Sammanfattning
Detta examensarbete Àr ett planeringsprojekt i Helsingfors. PlanomrÄdet Àr ett
verkstadsomrÄde för de statliga jÀrnvÀgarna i Finland, VR. HÀr har man byggt
och reparerat tÄg under ett sekel.
PlanomrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ de ursprungliga verksamheterna
successivt minskat. De har lÀmnat en rad byggnader efter sig som varierar i
storlek, material och Älder.
En levande vattenfront : Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad
Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.
Ett klick ifrÄn ett varumÀrke? : En studie kring hur svenska mikroföretag bygger upp sina varumÀrken pÄ Internet.
Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.
Exploatering av kustnÀra omrÄden - Hot och möjligheter
Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnÀra, samtidigt som det
i relation till klimatförÀndringen och den globala uppvÀrmningen sker en
havsnivÄhöjning. Syftet med arbetet Àr att upplysa om olika skydds- och
bygg-nadsmetoder, som kan anvÀndas för att upprÀtthÄlla traditionen av att
bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrÄgan som idag finns för
havsnÀra lÀgen utan att utsÀtta mÀnniskor för risken av översvÀmningar.
Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande
kli-matförÀndringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivÄhöj-
ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivÄ och beskriva
dagslÀget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet pÄ seklet. Det
presenteras Àven en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas,
lÀnsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhÄller sig till den
stundande havsnivÄhöjningen samt vilka kli-matanpassningsÄtgÀrder som kan göras
med havsnivÄhöjningen i fokus.
Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och
byggnadsmetoder som finns med hÀnsyn till havsnivÄhöjningen. HÀr presenteras
Àven influenser och inspirationer frÄn Holland, ett land kÀnt för sin eviga
kamp mot översvÀmningar och för sin innovativa arkitektur vad gÀller kustnÀra
bebyg-gelse.
Stagnerande stÀder -vad kan vi göra?
Sammanfattning: Ăver hĂ€lften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under Ă„ren 1999-2009, det Ă€r frĂ€mst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hĂ€lften av stĂ€derna med mer Ă€n -3 % under Ă„ren 1990-2005. De gamla industristĂ€derna i USA har under lĂ„ng tid haft stora problem med förortsurbanisering. DĂ€rför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför stĂ€der i dess lĂ€nder stagnerar, hur de ser pĂ„ stagnationen och vad de gör Ă„t den. I USA började stĂ€der som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.
Kroppar och sexualitet i staden : En socialpsykologisk skildring av den rumsliga kontextens betydelse för sexualitetens konstruktion
Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen stÄr pÄ en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet Àr att förklara och förstÄ och slutligen sÄ vilar den pÄ Foucault och hans syn pÄ sexualiteten och diskurs. I nÀstföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhÀllet utifrÄn begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.
Kommunen som varumÀrke
Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka
eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett
populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att
locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden.
Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar
denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till
smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i
Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark
tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot
den mellanstora staden.