Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven.

Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

Detaljhandelsföretagens vill utveckla en långsiktig kundrelation för att bibehålla sin position på marknaden där kunderna har många butiker att välja utifrån. För att ge sin personal motivation att utveckla en god kundtillfredsställelse används belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent även kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i Luleå som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter från arbetslaget och en från företagsledningen i butiken.

Internets framkomst medför nya utmaningar för företags kommunikation ochvarumärkesbyggande på grund av den höga informationstillgängligheten. Transparensen påinternet innebär att företag inte har i samma kontroll av sin kommunikation, utankonsumenterna har större makt och således påverkar hur ett företags varumärke uppfattas avkonsumenter. Digitaliseringen medför dock även möjligheter för små modevarumärken medbegränsade resurser att aktivt arbeta med sin marknadskommunikation och att bygga sinavarumärken genom sina hemsidor och facebook. Studien syftar till att ge förståelse för hurunga och små modevarumärken använder sig av internet för att bygga upp sitt varumärke ochvilka möjligheter internet förser för företagen i sitt varumärkesbyggande. Studien har enkvalitativ approach där en semistrukturerad observationsstudie genomförts på tremodeföretag, därtill har två semistrukturerade intervjuer gjorts med 2 av företagen.

Studien berör viktiga omständigheter kring lärare-elevrelationen. Syftet var att undersöka några faktorer som kan främja denna relation. I vår litteraturgenomgång har vi belyst olika faktorer som kan påverka samspelet, ur ett lärarperspektiv. Några av dessa faktorer är lärarens självinsikt, lärarens empatiska förmåga, lärarens maktinflytande och kommunikationens betydelse. I den empiriska delen har vi i en kvalitativ studie undersökt uppfattningar hos åtta lärare på två skånska skolor om relationen till eleven.

Små företag har ofta svårigheter med att kunna utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag är dock företag som är duktiga på att se möjligheter och förstå vad som måste göras för att utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag måste bygga nätverk för att hålla kostnaderna nere. Den här uppsatsen belyser användningen av personliga nätverk i entreprenöriella småföretag, samt orsaker till varför och hur de används. Metoden bestod av intervjuer i två fallstudieföretag.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegångar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, så fann jag att de tankegångar som ligger bakom metoderna är till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som används inom fri improvisations-undervisning är många och varierade men huvudsakligen baserade på att eleven, dels skall bygga upp ett förråd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmåga och associativa sida, som används på det som sker i nuet. Detta är en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrågasättande av det den gör..

Projektet innebär en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belägen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebär yteffektiva student och forskarbostäder i mångfald. Från enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lägenheter. Detta för att möta den efterfrågan av bostäder som ständigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostäder så nära Stockholms city. En central fråga har varit att anpassa boendet efter buller, då platsen är utsatt för buller från olika håll; järnväg & motorväg.

Mitt examensarbete gick ut på att bygga en hybrid klient som använder sig av samma användargränssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan användning av en webbläsare och i stället vara ett installerat program på datorn. Källkoden till CloudTop, som är skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjälp av en brygga som förbinder dessa två språk. C++-delen hanterar XSLT-förfrågningar, vilket normalt hanteras av en webbläsare. Programmet är även förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgång till internet.

SAMMANFATTNING SYFTE Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur uppbyggandet av ett starkt varumärke går till. Vi kommer att identifiera vilka fördelar ett starkt varumärke för med sig och se hur Sony Ericsson kan dra nytta av detta. METOD Vi har utöver den sekundäradata vi samlat in använts oss av en kvalitativ metod för att genomföra vår studie. Slutsatserna är dragna av den analys som gjorts vid en teoretisk prövning av empirin. SLUTSATS Vi har kommit fram till att Sony Ericsson har stor chans att kunna bli ett starkt varumärke om de lyckas positionera sig som ett företag som erbjuder mulitmediala produkter med unik design och avancerade funktioner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jämföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mål är ett fullständigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnå detta byggs en deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin är de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förändringar i landets ekonomiska system. Det främsta hindret är maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. Många av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergången till deltagardemokrati är planerad att vara mer djupgående och fullständig än vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgår ifrån.Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen på många sätt är osäker..

Begreppet area har visat sig vara svårt att förstå. I de högre åldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mätningar, nationella som internationella. Den här studiens syfte var att ta reda på hur begreppet area behandlas på lågstadiet. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av både lärare och elever på en lågstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i årskurs 1 och lärarnas mål är att eleverna ska få en känsla för vad area innebär.

Idag är det möjligt att modellera de hydrauliska och mekaniska systemen hos en hjullastare. Det går även i viss omfattning att simulera omgivningen samt de förarkommandon som krävs för utförandet av en önskad uppgift. Däremot är det enda sättet att få reda på hur en förare kommer att uppleva maskinen, dess körbarhet, att bygga en fungerande prototyp och be en förare att testa den.Syftet med det här examensarbetet var att hitta en korrelation mellan förarens bedömningar och mätdata insamlade från en hjullastare under körning. Resultaten är sedan tänkta att användas i framtida simuleringar. Olika hjullastare testades av en grupp provförare och deras subjektiva bedömningar såväl som mätdata från hjullastarna samlades in.Slutsatsen är att det går till en viss del att förutsäga körbarheten från insamlade data om förarens körstil är känd.